Dagbok

Hos oss

2010.08.26

2010.08.14

Det var ett tag sedan det blev några dagboksanteckningar gjorda. Får skylla på värmen!
Den har det ju varit ganska mycket av. Idag visar termometern 28 grader i skuggan. Puuuh! Dessutom är det fuktigt, så man behöver inte röra sig speciellt mycket för att bli genomsvettig.
Samtidigt är det ju ganska trevligt också med en "förlängd sommar" som det ju blir.
Det som inte är så kul är att hundarna mest får ligga i skuggan i hundgården när varken de eller matte och husse orkar göra nå´t.
Det får bli aktiviteter på kvällarna.
Jaja, man ska inte klaga på värmen, tids nog är det kallt igen.

Förutom värmen har vi en annan plåga, nämligen getingarna. Jag minns inte när vi senast har haft så mycket getingar som nu. De söker sig in i huset ganska mycket nu, så flugsmällan ligger framme hela tiden. 

Det har blivit en minisemester för husse och matte. Vi har åkt Dalslands kanal i sällskap med goda vänner och grannar, Phia och Bengt.
Det var en fin dagstur mellan Bengtsfors och Håverud. (Tillbaka med en rälsbuss på en halvtimme!)

Det blev också ett par nätter i Bengtsfors med en kvälls fiske och sedan gick resan västerut. Två nätter sov vi i Kungshamn, en dag gick åt på Nordens Ark, med en massa utrotninghotade djur. Intressant!
Bilden ovan föreställer en snöleopard, det fanns en hona, en hane och tre ungar där.
Tanken var att vi även skulle ut på havet och prova fiskelyckan men båtturerna var fulltecknade så blev inget av det.

Det kändes riktigt skönt att komma hem igen!

Glädjande är att blomningen i trädgården har varit överdådig i sommar! Just nu är det mest dagliljorna som är i farten samt några rosor, men i stort sett allt har blommat som aldrig förr! Undantaget är de rosor som tog stryk i vintras. T.o.m en del av de rotäkta gamla rosorna fick klippas ner i våras. Tacksamt nog kommer de flesta tillbaka ifrån roten.

Plommon har vi aldrig fått så lite av som i år, äpplen har gått lite bättre. Gurka och tomat har vi brackat på alla vänner och bekanta, då det har blivit ganska mycket av dem, helst gurkan.

Husse-Veijo och lillhusse-Vavva har varit ganska aktiva under sina semestrar; det har byggts hundgård och garage så mycket som vädret har tillåtit. På måndagen börjar båda i sina respektive arbeten igen, så marktjänsten kommer att bli mattes jobb.

På sätt och vis är det skönt att komma in i den dagliga lunken ändå.

2010.07.17

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN, Etta/Iza, Erja, Eukko och Eija!
önskar alla vi på Kaitiks

2010.07.06

Så har vi då genomlidit Borås-utställningen! Det är det enda ordet som kan beskriva det hela! Dagen var den varmaste i år och platsen var varmast i landet just denna dag!
Dessutom var domaren inte vänligt inställd till våra hundar heller utan dömde ut oss med besked! 
Hela trippen räddades av familjen Gustavsson och träffen med "de små".
Det var så trevligt både på kvällen innan utställningen, morgonen efter samt när killarna anlände. Flurry var lite blyg först men det kom hon över ganska snabbt. En härlig tjej! Ferro och Frodo var lite mer framåt. Alla våra hundar utom Flurry var i stark fällning, så det påverkade förstås bedömningen, men det var flera med oss som inte riktigt kunde förstå "betygssättningen".
Vi får se denna utställning som en övning, nästa gång blir det i alla fall ingen sur norrman som dömer oss!

Denna vecka har vi celebert besök; barnbarnen är här. Det blir en hel del plask i poolen, körning med gräsklipparen och gos med alla djuren!
Alva har klippt en del av gräsmattan och det gick bra. Förutom det har hon badat så hon är blå på läpparna just nu!

I växthuset frodas gurkan; vi äter så mycket vi hinner. De första tomaterna har börjat rodna, så det kan finnas egna tomater till veckoslutet då flickorna kommer att hämtas av föräldrarna.
Det blommar riktigt bra, men allt är så torrt att bevattningen får gå hela dagen och skulle behöva gå på natten också för att man skulle hinna vattna allt ordentligt. Så nu hoppas vi på ett par dagars regn.

Raikus skada har läkts otroligt bra! Läppen ser ut som om hon hela tiden flinar lite snett. Som det såg ut förra veckan trodde jag aldrig att det skulle bli så bra som det ser ut att bli!
Huvudsaken är att det fungerar (och det gör det) och att hon inte har ont, utseendet spelar ingen roll.

Nu är det dags att börja förbereda maten. Titta in på foton, där finns några bilder från utställningsresan.

På bilden ovan poserar Raiku med Anna och Ida, söta döttrarna till familjen Gustavsson.

2010.06.24

Sommaren är här och naturen är som bäst! Det blommar både i trädgården och i skogen.
Blåmesen har fått sina ungar flygga  så holken står till förfogande för någon annan.
Vinka har gjort sin andra utställning med den äran, en etta och en mycket bra kritik. Vi har även flirtat med en kille som kan tänkas att bli pappa till hennes valpar i framtiden.

Till periodens tråkigheter hör en rejäl skada på Raiku. Efter ett misstag  av matte blev hon inblandad i en fight med Kaira. Resultatet var en söndersliten läpp, som syddes ihop av en veterinär. Tyvärr blev såret infekterat, så resutatet blev inte snyggt!
Nu hoppas vi på att det ska läka såpass att veterinärerna kan fixa till det så det fungerar. Det spelar ingen roll hur hon se ut, bara det funkar.

Raiku är ju den snällaste av våra hundar så man tycker att det är väldigt tråkigt att hon ska råka ut för något sådant.

I övrigt är det ju midsommar och det ska firas. Ikväll har vi haft våra goda vänner och grannar på besök, trevligt som alltid. Husses föräldrar kommer i morgon. Det ska bli färsk potatis med sill, lite grillat och jordgubbstårta. Förutom trevligt umgänge! Det ska bli sååå trevligt!

Nu är det dags att uppsöka sängen, god natt allihopa!





2010.06.10

Idag är stämningen tryckt och tung här hemma. Ett av våra lamm dog i morse. Han hade varit sjuk i ca en vecka och i morse orkade det lilla livet inte mer, trots medicinering.
Man kan tro att det alltid finns hjälp i form av duktiga veterinärer men inte ens de är allsmäktiga.
Det är så jobbigt att mista en liten, oavsett vad det är för djur!

Så nu är det bara att försöka lägga det bakom sig och gå vidare.

På söndagen gäller det för Vinka. Vi får se vad denna domare tycker om vår söta flicka. I vilket fall som helst blir det trevligt att träffa alla hundmänniskor och en massa fina lapphundar.

Innan dess ska det mesta av blomplantorna vara i jorden. De mår inte bra av att stå kvar i sina små krukor, helst när det är så varmt. Det har tydligen lovats regn till i morgon. Hoppas det stämmer, det behövs!

Så nu är det bäst att fortsätta med planteringen om det ska bli färdigt någon gång!

Bilden föreställer Stockholms hamn sett från Viking-Amorellas fönster.

2010.06.02

Det var ett tag sedan dagboken uppdaterades. Det beror på flera saker; dels är våren en hektisk tid med alla planteringar och andra trädgårdsarbeten, dels har de små lammen krävt en massa tid och sist men inte minst, kroppen vill inte alltid som man själv vill !

Nu ser det ut som om flaskmatningen snart är över. De små ska börja med kraftfoder i stället. Det ska bli skönt!
Tomat- och gurkplantorna sitter på sina platser i växthusen och en del av blomplantorna är också ute.
Så det tar sig.

I helgen som kommer ska vi åka på en kort kryssning så Vavva tar hand om djurparken. Det ska bli skönt att komma bort och koppla av lite, nog för att vi kopplar av här hemma mellan varven, men det blir lite effektivare när man kommer bort hemifrån och helt enkelt inte kan göra det och det och det...

Helgen efter träder Vavva in som "djurparksvikarie" igen! Då ska Vinka ställas ut i Mora på SLK:s utställning. Inte för att vi tror så mycket på hennes chanser då hon ser ut som en nakenhund, men vi får lite erfarenhet och hon kanske även reser sina öron. De är annars alltid som klistrade efter huvudet. (Enligt rasbeskrivningen ska en lapsk vallhund kunna se ödmjuk ut och det gör hon, jag lovar!)

I början på juli ska vi till Borås och ställa ut Raiku och träffa några av hennes valpar som också kommer dit. Det ska bli sååå roligt!

Idag har jag haft besök av min bästis Anneli. Vi har pratat massor och tittat och luktat på blommorna som riktiga tjuren Ferdinand ! Det är alldeles för sällan vi träffas så vi tar tillfället i akt. Det brukar bli väldigt trevligt, precis som idag!

Idag har det verkligen känts som sommar! Syrenen doftar och myggen är besvärlig. Vi har aldrig haft så mycket mygg här som nu. Det var väl en våta början på våren och sommaren som vi får sota för nu. Småfåglarna har i alla fall gått om mat.

Vi har blåmesungar i en holk som sitter inunder takkanten till altanen. Idag har vi följt föräldrafåglarna när de har slitit med att skaffa mat åt sina små. Det har varit ständig trafik in och ut i holken. 
Småfåglarna är verkligen effektiva "skadedjursbekämpare". Hela dagen har dessa två fåglar burit in mat, mest gröna larver, åt sina ungar. Tänk så många skador vi slipper i trädgården tack vare dem! 
De är väl värda sin mat på vintern. Förresten matar vi dem även nu. Det var en ganska kall period nu i vår, då det inte fanns insekter i luften och då hade vi fåglarna på fågelmatbordet dagligen.

Nu är det dags att gå upp till Vavva med "hans" hundar. Han jobbar kväll och kommer hem om ca en timme. 

God Natt! 



2010.04.29

Nu har lammskocken utökats med ännu ett lamm! Det var fjolårs tacklammet som fick en liten bagge. Det var inte väntat, men välkommet naturligtvis!
Alla lammen mår bra och växer så det knakar. Även mamma-tackan som födde med kejsarsnitt mår bra. Sista stygnen togs bort i veckan. Hennes lamm får fortfarande sin mat i nappflaska då tackan inte verkar ha någon mjölk. Men det är ju inte första gången vi har flasklamm.

Nu börjar gräsmattan bli riktigt grön och diket efter skogskanten är nästan torrt. Gräsmattan är ännu ganska blöt, men får vi bara ha uppehåll några dagar så blir det snart bra där också.

Det är full trafik i de flesta fågelholkarna. Jag hoppas att det finns någon tom holk kvar när flugsnapparen kommer.  Det är ju känt att det är en fågel som tar den holken den vill ha, den kan t.o.m kasta ut fåglar som redan har bosatt sig där.

Björken håller på att slå ut, så nu är det nästan dags att börja klippa rosorna.
Idag ringde Vavva från jobbet och rapporterade att svalorna hade anlänt dit! Svalorna måste veta något som inte vi vet, då de kommer så här tidigt. Enligt den finska ramsan om fåglar så ska det ju vara sommar då svalan är här.

I rabatterna kommer det fler och fler blommor. Även i backen i skogskanten blommar det. Både blå- och vitsipporna är i full gång. 
Vi får även se tulpanerna blomma, tack vare blodmjölet! Det var väldigt effektivt mot rådjursbetning! Det hann ju bli lite skavanker här och där innan, men det rättar väl till sig med tiden.

I trädgårdsdammen leker vattensalamander. Det är minst tredje året det händer. Kul!

I förra veckan hände något som inte borde få hända. Jag krockade med ett rådjur
Vi hade varit på besök i Sala och skulle åka hem. Det var mörkt och snöade ymnigt. På den mycket omtalade Tärnarakan hoppade det fram en råget framför bilen.
Det fanns inget att göra! 
Efter att ha panikbromsat så alla små blomplantorna flög runt i baksätet, fick jag stopp på bilen men då var det så dags. 
Djuret dog, tyvärr! Det värsta var att det var en get med foster i magen. 
Det enda man kan trösta sig med att det gick fort, den hann nog inte fatta vad som hände ens. 
Bilen och vi klarade oss bra, ett dimmljus gick sönder, det var allt. Själva hann vi inte ens bli rädda.

Nu är det dags att gå upp med Kaira och Diiva till Lillhusse. Han jobbar kväll denna vecka så "hans" hundar är inne hos oss på kvällarna. I morgon är han ledig och då ska vi ha en riktig sovmorgon. Både hundarna och vi.

God natt, sov gott!

På bilden Tiksu och Kippis i vårsolen.


  

2010.04.09

Nu är de små på benen! Det börjar bli riktigt stadigt nu och aptiten är också OK.
Mamma-tackan är har även hon börjat gå omkring lite och verkar må relativt bra så vi har gott hopp om att allt ordnar sig för de tre!
Än så länge får småttingarna flaska fem gånger om dagen för säkerhets skull. Om de börjar dia mamman, vill de inte ha flaska och då kan vi sluta med tillägget.

Snön försvinner med rasande fart och gamla hagen är just nu en sjö. Allting är blött och lerigt så vaskhinken får stå framme igen. Men det är vi ju vana vid efter valparna .
Tjälen måste ha släpp nästan överallt då vår ytliga täckdikning fungerar. D.v.s vattnet från hagen rinner undan genom ett ytligt placerat dräneringsrör. Bra!

För första gången har jag sett lejongap som ser ut att ha klarat vintern! Vi får se, men den delen som har legat under snön ser helt frisk ut! Vi får se längre fram vad som händer med dem.

Det finns några nya bilder på sidorna Bilder/Kuvia och i Fotoalbumet. 

2010.04.06

Idag är det oroligt här hemma! En av våra tackor har försökt att föda fram sina små sedan igår, men inget händer. Vi har försökt hjälpa henne efter veterinärens ordination men fortfarande händet inget! Nu väntar vi på en veterinär, förhoppningsvis kan hon hjälpa henne så allt går bra.

Vi har varit förskonade från problem med våra får, bortsett från några enstaka fall under tjugo år, så någon gång måste det väl bli tråkigheter också.
Nu hoppas vi bara att hon får hjälp och allt går bra.

I övrigt är det härligt vårväder, solen skiner och krokusarna blommar. De har fått vara i fred för rådjuren efter en dusch med blodmjöl blandat med vatten! 

Ute är det riktig konsert med alla småfåglarna som har kommit igång.
Det är även mycket trafik vid holkarna så vi hoppas på många "hyresgäster" i dem.

Snön försvinner mer och mer. Nu väntar vi på att det ska torka upp lite så vi kan börja med trädgårdsarbeten. Det är mycket som ska göras såhär på våren!

Nu måste jag ut och titta till tackan med problem, det dröjer ännu ca en timme innan veterinären är här.
Rapport följer!

Rapport: Nu har vi fått två små bagglamm till! Det var inte så lätt denna gång; det fick bli ett kejsarsnitt. Mamman hade en förvridning i livmodern som gjorde att de små inte kunde födas på naturligt sätt.

Det är tur att det finns sådana fantastiska veterinärer som vi fick tag i! Så duktig hon var! Det var trångt och obekvämt men hon var hela tiden så effektiv men ändå så trevlig.

Nu hoppas vi att allt går bra även i fortsättningen. Det krävs ju en längre tids eftervård. Hoppas vi klarar det!

Dessa lamm var betydligt större än de i den föregående kullen. De är dock lite slöa och inte undra på, så som de har legat över ett dygn. Det har varit tryck från alla håll och man har vänt och vridit mamman medan de låg kvar i magen. Då har man rätt att vara trött efteråt!
Nu hoppas vi på att de ska komma på benen och få mat av mamman. Lite råmjölk har vi ju i frysen, så vi kommer igång, men det räcker inte så långt.
Sedan får det bli "lammnäring" på flaska ifall inte annat funkar.

2010.03.31

Nu har årets första lamm anlänt! Två stycken små bagglamm föddes i söndagskväll. De är väldigt små så vi får hålla ögonen på dem. De fick hjälp med råmjölken så vi hoppas på att allt går bra ändå, trots storleken.
Det är något särskilt med de små liven!

I övrigt kommer det mer och mer vårtecken därute. Fler fågelarter har visat sig vid fågelmatbordet. Hittills har jag sett talgoxe, blåmes, domherre, grönsiska, gråsiska, bofink, rödhake, pilfink, grönfink, gulsparv, nötväcka, svartmes, trädkrypare och koltrast vid matbordet. En del av dem är ju stannfåglar men många flyttar också och är då extra roliga att få syn på.
Lillhusse, Vavva såg en sädesärla på sitt jobb igår!
Svanar och gäss samt tranor flyger över huset dagligen.

Nu är det dags att åka till sta´n och handla lite virke så mer rapporter följer senare.

2010.03.26

Nu är nog våren här! I början på veckan såg husse och lillhusse tofsvipor efter vägen, på var sitt håll. I helgen som var, hade snön smält bort under fågelmatbordet och första krokusen där hade slagit ut. Numera är den ett minne blott; ligger i magen på ett rådjur!
Det är tacken! Här har man bjudit på mat halva vintern och nu äter de upp alla växterna för en. Jaja, det var väl väntat, så idag har jag sprutat blodmjölsblandning över de växter som jag är mest rädd om.

Idag har jag sett flera bofinkar vid fågelmatautomaten! Det är ett vårtecken om något.
Det finns även en viss aktivitet vid holkarna. Flera spekulanter har varit synliga vid dem. Mest är det mesar; blåmes och talgoxe, men även pilfink m.fl och vi väntar på den svartvita flugsnapparen. Den kommer alltid lite senare.

Snön minskar ganska fort nu, men än finns det en hel del kvar. Sedan tar det ju en tid innan allt har torkat upp. Den närmaste tiden kommer att bli lerig!

Vi skulle ha ställt ut Vinka i Rocklunda i april men hon har släppt pälsen och ser ut som en släthårig tax med långa ben just nu, så vi får vänta till SLK:s Mora-utställning i sommar.
Tiksu och Kippis är just nu väldigt fina i pälsen likaså Raiku. Raikus päls är ganska kort ännu men väldigt tät och fin. För att inte tala om Kaira, hon ser ut som en björn.
Det märks att vi har haft en riktig vinter!

Nu önskar vi släkt och vänner en  GLAD PÅSK!
En särskild hälsning till alla våra valpköpare både i norr och söder!

Nu är det dags att röja upp lite här hemma. Ikväll blir det lite gott att äta och sedan slöa framför TV:n.

2010.03.19

Lilla söta syskonbarnet, Elena har fyllt ett helt år! Vi var och firade henne, lite försenat, men bättre sent än aldrig. Elena är ett riktigt litet charmtroll med väldigt mycket energi. Hon fick en pedagogisk leksak som hon klurade ut funktionerna på, på en gång!

Våren är i full gång här hemma. Krokus har sina bladspetsar framme där snön har försvunnit. Än finns det ju mycket snö kvar men det har sjunkit en hel del.
Vi har varit sysselsatta med fågelholkarna, lillhusse och jag. Förra årets radhus har blivit ommålat, (falurött,) likaså en gammal enkel holk. Förutom det har vi byggt sju nya holkar som ska upp i helgen.
Det är kul att kunna bjuda vinterns mesar mm. nya bostäder.

Det blev något av en antiklimax när alla valparna hade flyttat. Det är först nu som jag börjar komma över dem.

I veckan har vi fått rapport från Sari (Flame) i Danmark. Hon har fullgjort en valpkurs och håller på med stora hundar nu. Dessutom har hon börjat träna spår och gör bra ifrån sig! Vi är sååå stolta över tjejen! Det kommer att finnas några bilder på sidan Bilder/Kuvia.

Ferro i Vetlanda har varit i jakttagen men med fel vilt och fått bannor för det. En valpkurs skulle kunna vara till en viss hjälp. Eller en allmänlydnadskurs.
Det är lättare för en person (kursledaren) på sidan om att se vad man ska göra och inte göra när det gäller uppfostran, tror jag.
Jag tror att det löser sig med tiden.

Vi saknar Flash fortfarande, även om vi vet att han har det bra nu hos sin nya familj.

Nu ska ju alla plantor igång; tomater och chili är det redan, liksom en del blomplantor. 
I år ska det inte bli så mycket av dem då det är en viss platsbrist i huset. Det får bli direktssådd i stället.

Nu ska jag gå och provstarta min dumma bil. Batteriet dras ut i fall den står en vecka, som den ju ofta gör numera då jag är hemma. Lillhusse har satt den på laddning. Det brukar räcka med en halvtimme, sedan går den i gång igen.

 

2010.03.08

Ja, nu har då även Flash hittat sin plats i livet. I  fredags var hans nya husse här och hämtade honom. Han bor numera i Örebro eller rättare sagt i den trakten.

Vi önskar all lycka till Göran med nya familjemedlemmen!

Det har varit ganska jobbigt att släppa taget men som sagt tidigare, har ju alla hundar rätt att få vara nummer ett i sin familj. Eller åtminstone tvåa eller trea .
Hos oss hade ordningssiffran blivit sju då det redan finns sex hundar här.

Vi börjar komma över den värsta chocken, men saknar Flash ännu...


2010.02.26

Det är äntligen lite mildare väder, ca 2-3 plusgrader och under dagen har det t.o.m regnat!
Det som händer nu är att den mjuka snön sjunker ihop och om det blir kallare igen, kommer de vilda djuren att få det mycket jobbigt. Det blir skare och då är det svårt för dem att komma åt något som helst att äta.Vi får hoppas på att våren kommer nu!
"Våra" rådjur kommer och äter flera gånger om dagen. När det är riktigt kallt får de pellets två gånger om dagen, annars bara en gång.
Förra helgen hände något underligt. Husse hade släppt ut Flash för morgonkiss och han fick kvar vara ute en stund. Efter ett litet tag hörde jag honom skälla och det var ett lugnt, försiktigt skall. Jag låg fortfarande då det var husses tur att fixa frukost, men tyckte i alla fall att det var ett ovanligt skall och ställde mig upp i sängen och tittade ut. Då satt Flash under äppelträdet och skällde på en råget, ca 6-7 meter ifrån honom. Medan jag satt och tittade på dem tog geten ett par steg närmare Flash!!!
Jag trodde inte mina ögon!
Sedan tyckte hon nog att det var lite för nära och läskigt och skuttade ut i skogen.
Vi ropade in Flash och det tog bara några minuter och sedan var geten tillbaka och kollade läget under äppelträdet. Det är ju där vi lägger ut fodret åt dem.

Det är trevligt att se att djuren som kommer och äter ser välmående ut. Jag hoppas att det fortsätter så.

I övrigt är vi ganska trötta på vintern nu. Det får gärna börja töa. Idag var jag till sta´n och det var rent bedrövligt där! Överallt är det snövallar, höga som berg. Idag, då det har varit varmt, har snön börjat smälta och det har bildat små sjöar med saltvatten överallt.
Bilen ser ut som en röd/vitrandig sebra. Der bästa väglaget finns mellan Skultuna och Svanå. En sträcka på ca en mil som inte saltas på vintern. Det borde vara så överallt!

Nu är det dags för Lets dance så fortsättning följer...

På bilden en del av "våra" rådjur.


2010.02.04

Idag har Flash skällt på älg!
Vi gick ut på morgonen för att han skulle kissa och som vanligt sprang han runt lite. Vid husses traktor finns det en stor snöhög som han brukar sitta på och spana ut. Så även idag.
Då hade jag redan upptäckt älgen som stod ca 200-250 meter ifrån oss och åt av en del videbuskar efter vägen.
När Flash hade satt sig tillrätta fick även han syn på älgen som då började röra på sig. Flash gav till ett skall som började som skall och gick sedan nästan över till yl. Sedan tittade han lite till men då var älgen på väg nästan åt vårt håll och det blev lite väl mycket. Svansen åkte ner och han smög iväg mot huset, men ville ändå inte gå in.
Han ville antagligen att jag skulle följa med och kolla vad den där stora grejen gjorde. Så vi tittade ut och såg att den hade gått iväg, men Flash fortsatte och smågruffa ett bra tag efter det.

Det var ganska kul att se! Och vilken tur vi har som får träna på hemmaplan.

Bilden ovan har vi fått oss tillsänd av sonen i Arizona och föreställer en älg som är något större än den vi såg idag. Ja, ni vet ju att allt är större i Amerika , så även älgarna.

Här hemma skälls det mycket nu på dagarna. Rådjuren, helst geten med killingarna, kommer ut till äppelträdet mitt på dagen då hundarna är i hundgården. De kollar i fall vi har skött oss och maten är serverad. Sedan äter de och hundarna skäller tills de är hesa och inte orkar mer. Då brukar även bocken smyga fram och få sig några pellets.
Sedan går de lugnt tillbaka i skogen för att göra om samma procedur senare.

Synd bara att de äter allt annat de kommer åt också. Rhododendronbusken intill hundgården och den vid bakre ingången är toppade, så någon blomning blir det inte i vår. Vi får hoppas att de växer till sig i sommar och blir lite yvigare i stället.
Alla lövträd som har kvist tillräckligt långt nere har blivit ansade. Äppelträden och de flesta buskarna samt katsuraträdet mitt på gräsmattan har fått sin beskärda del av uppmärksamheten, men kommer att överleva.
Som tur är har de inte smakat på stjärnmagnolian, som ju är min stolthet. Inte än i alla fall!

Vi har vår i huset; chili och paprika har grott! Nu gäller det bara att få dem att trivas och växa till sig, för att sedan hamna i växthuset.
Det känns som det är långt dit.

Vi har i alla fall så pass mycket snö att alla perenner har ett skydd även om det skulle bli riktigt kallt.

Idag får husse klättra upp på taket och ta ner åtminstone en del an snön. Altantaket tyngs ner, så vi befarar ras, i fall vi inte gör något.
Nu ljusnar det ute, kanhända får vi se solen. Dags gå ut och ta vara på ljuset!

2010.01.30

Se så gosigt vi har det!

Som synes har vi Flash kvar ännu. Under de tre senaste veckorna har vi haft minst fyra,- som vi har bedömt som seriösa,- förfrågningar på honom men det har inte lett till något. Så fel uppfattning man kan få om folk! 
Om de ändå ville vara så pass vettiga att de ringde eller mailade när de inte vill ha valpen i stället för att bara tiga!

Det är ju bara att ta fram mobilen eller telefonen och slå en kort signal. Det skulle kännas så mycket mera reko än att bara försvinna.

Jaja, han hittar nog sin plats när tid är.

Vi gläds åt de valpköpare vi hittills har. Det verkar som vi har haft verklig tur med dem. Vi får rapporter om de små nu och då. Ibland med bilder till, bilder som sedan hamnar på hemsidan.

Vi har ganska gott om snö nu, ca 50 cm. Hundarna, helst de yngsta, hoppar gärna i den mjuka, vita, härligt torra snön. De försvinner nästan helt i den.
Snön ställer dock till det för det vilda. Natten till tordsdagen stod det ett rådjur under våra äppelträd och sparkade i snön för att hitta något att äta. Det såg väldigt jobbigt ut, så igår var jag till Granngården och köpte viltfoder. "Lillhusse" skottade undan snön och strödde ut en skopa viltfoder och lite torr hö.
Det kom djur dit hela kvällen och långt in på natten och åt!
Det kändes skönt! 
I kväll kommer vi att öka ut givan lite grann.

Vår härliga Flash har lärt sig att man ska sitta innan man får maten. Han är väldigt matglad och stressar när maten serveras så det behövs en liten broms i uppförandet!
Han är tuff ute och går gärna sina egna vägar. Det där med inkallning ska vi ta itu med nu, som nästa punkt i programmet.

I övrigt är han helt klart snygg utseendemässigt, lite stora öron men de växer han väl in i så småningom. Han har fina rörelser och är kraftigt byggd. Det blir svårare och svårare att tänka sig att han ska flytta härifrån. Men, vi jobbar på det i alla fall.

Nu är det dags att börja vattna husets blommor, de flesta slokar i brist på vatten.

Första paprikaplantan har precis kommit upp. Det är snart vår!

På bilden är mor och son i famnen på matte.

2010.01.19

Vintern håller i sig även om det har blivit lite mildare väder. Idag har vi fått lite mera snö så nu är allt rent och fint igen. Då vädret har varit så pass bra har alla hundarna fått vara i hundgården stundtals.

Flash har blivit expert på att smita undan, det är ju så mycket roligare att springa lös och reta alla de andra hundarna. Han har blivit lite väl tuff vad det gäller att sticka iväg.

Vi har fått veta att det har etablerat sig ett vargpar bara ett par mil ifrån oss! Länsstyrelsen har varnat jägare från att släppa jakthundar i trakten. Det var för bara några veckor sedan som en varg tog en liten hund på en gård i närheten. I husses åsyn! Är det den vargen som har bildat par där, så kan ju löshundarna vara illa ute.

Vi har haft strövargar här nu och då, men aldrig haft ont av dem. Det finns gott om vilt här i skogarna så de har väl inte haft behov av att jaga hundar.

I helgen som var, närmare sagt i söndags hade vi fältskytte runt huset. Efter kraftiga protester från oss togs den närmaste skjutstationen bort. Den låg bara ca 400 meter hemifrån och var den som var riktigt otäckt, då skogen i bakgrunden är full av stora stenblock. En snedträff kan ju rikoschettera åt vilket håll som helst. 

Den skjutstationen som var näst närmast låg ca. 700 meter åt andra hållet, men där är det såpass öppet så det är inte lika skrämmande.

Jag rastade hundarna då det sköts en salva, uppskattningsvis 75-100 skott, som ett "smatterband" där. Det var intressant att se hundarnas reaktion. Den enda som reagerade i skotten var Vinka. Lilla Flash hade annat som var intressantare för sig; han hade upptäckt att det går att rota i kompostlådan om man går in från sidan där det finns en liten öppning.

Ingen skotträdsla där inte!

Vinkas reaktion var inte heller speciellt kraftig och hon blev helt lugn så fort det var tyst igen.

När vi sedan kom in, blev det TV och ett jaktprogram. Där var det en drever som drev fram två rådjur på skärmen och då blev det ståndskall av Flash!  

Det var verkligen kul att se. Nu vet jag inte om han uppfattade rådjuren som rådjur eller om det var hundskallet på TV som han reagerade på, men jag hoppas på det första.

Vi har två intresseanmälningar på Flash så vi får se vad som händer de närmaste dagarna.

Nu är det dags att gå och knyta sig, så god natt alla vänner!

P.S. På bilden ovan är det Ferro, vår sköna smålänning! 
Foto: Ramona Jönsson

2010.01.04

Precis när man har lärt sig att använda det gamla årtalet smidigt och naturligt, så får man lov att byta ut det med ett nytt!

Nu är det bara en valp kvar. I lördags hämtades Frodo av sin nya husse. Lycka till med den blivande jaktkompisen Stefan!

Den som ännu är kvar är Flash. Han får vara mer med de stora hundarna nu för att inte känna sig ensam. I kväll har det varit full fart, då Vinka och Flash har busat här inne. Flash som har varit lite försiktig med de stora, verkade inte ha några hämningar alls, utan högg Vinka där han kom åt. Katterna har också fått lite "spö" idag. Att en del av dem ger tillbaka, bryr sig inte Flash om.

Idag har alla hundarna fått vara i hundgården en stund, men eftersom det är så kallt blir det mest tid inomhus. Inte för att hundarna bryr sig om kylan, men matte är en riktig vekling. Man får väl försvara sig med att det inte har varit några riktiga vintrar på så länge, så man har glömt bort hur man ska göra!

Det är så skönt med all snön, allt är så rent, inte minst alla djuren. Tidigare fick man försöka torka tassar så fort man hade varit ute. Och katterna som kommer och går som de vill. Inget tasstorkande där, inte! Det är; in genom luckan, upp på vardagsrumsbordet, gå över golvet, upp på TV-bänken, in i köket, upp på bänken o.s.v. Puh! En lerig stig från ytterdörren till köket.

Nej, tacka vet jag snö och kyla.

Väderrapporten lovade ännu kallare i morgon och på onsdagen. Stackars ni som bor i Jämtland och Dalarna, -45 grader. Jag fryser bara jag tänker på det!

Nej, nu kallar sängen, så God Natt!

P.S. Bilden är från idag. Det är Kippis, Vinka, Raiku och Flash i stora hundgården.



2009.12.30

Valparna minskar i antal.
I måndags flyttade då Fideli till Ronneby i Blekinge. Hon ska bli en jägare; vildsvin och älg. Spännande! Lycka till Lisbeth och Kjell med den nya familjemedlemmen!
Idag har Flame startat sin resa mot nya hemmet i Silkeborg i Danmark. Vi önskar all lycka till, Anni och Hans Jörgen med lilla Flame!

Det känns bra att veta att "flickorna" nu har hittat sina platser i livet. Nu är det bara Frodo och Flash kvar. Frodo är det en intresseanmälan på, vi får se om det blir nå´t.
Flash vår stora nallebjörn är ännu inte reserverad men jag är övertygad om att han också finner sin plats så småningom. Han är kramgo och en riktig bamse.

Nu är det dags att åka och handla lite mat medan vi väntar på att husse anländer. Han har kört i diket med traktorn  på jaktmarken då han snöröjde där. En granne är på väg dit med sin traktor för att dra upp honom.
Så det kan gå... 

2009.12.23

I helgen har vi varit i Norge hos dottern. Det var en dags att byta julklappar och träffas för lite trevlig samvaro. Vår djurpark tillåter ju inte någon längre frånvaro men en helg brukar kunna ordna sig tack vare "Lillhusse". D.v.s sonen i huset som brukar ställa upp som hus- och djurvakt. Så även denna gång.

Vi hade en mycket trevlig helg hos dotter, måg och de söta barnbarnen.

På lördagen skulle vi få smaka på en norsk specialitét som kallas för smalahove. Tillagad av mågen som ju är duktig på att laga mat. Egentligen är det väl en maträtt från västlandet, men har blivit populär även å andra håll på senare tid. (Ungefär som vår kräftskiva.)

Det handlar om fårskalle. Den är iordninggjord genom torkning och rökning. Vid tillagning kokas den i tre timmar. Man har rotmos och potatis till och så, naturligtvis, en speciell akvavit. Den tillverkas av en bonde på västlandet och finns bara att få tag i, i begränsad mängd.

Vi klarade det! Jag åt visserligen inte ögat men det gjorde husse! Vi ska få diplom för bedriften!

Jaja, nu ska det smaka bra med skinka, morots- och kålrotslåda, samt allt det andra på julbordet.

Våra små fyrbenta kottar ska fira jul med oss, de fyra som är kvar. En av dem, Fideli flyttar i mellandagarna och Flame efter jul. Frodo har vi nyligen fått en förfrågan om, vi får se hur det går.

Nu är det dags att lägga sista handen på skinkan och sedan är det sängen som väntar.

Vi önskar alla våra vänner en riktigt
God Jul och Gott Nytt År.
En särskild hälsning till alla våra valpköpare!

2009.12.18


Nu har även Friend flyttat. Hampus och Johanna från Sölvesborg var och hämtade henne på Luciadagen. Lycka till med den nya familjemedlemmen, Hampus och Johanna! 

Det har blivit vinter hos oss också! På ett dygn fick vi 30-40 cm snö och i morse hade vi 14 grader kallt! Härligt!
Vi har varit ute och busat i snön. Valparna stortrivs förstås och alla andra i huset är också nöjda då vi äntligen har fått det ljust och framför allt rent i och utanför huset.
Idag åker vi till Norge och "lillhusse" ska hålla ställningarna här hemma. Han har planerat att sitta och kura inomhus med brasan tänd i kaminen och ha det skönt.
Det kan nog vara skönt då man inte hunnit vänja sig vid kylan än.

Av valparna är det nu fyra stycken kvar. Två tjejer och två killar. De är busiga och pigga allihopa. Numera kan man ana personligheten hos var och en, men helt säker kan man inte vara då det är tydligt att de förändras under resans gång.

Nu är det dags att komma iväg. Det tar över fem timmar att köra och det hinner bli mörkt innan vi är framme.

Det finns nya bilder på valparnas bildsida.

2009.12.03

Så var de bara fem!
Nu har även Flicka funnit sin plats i livet. Tisdagen den första december kom Pontus och Sandra från Norrköping och valde sin tjej. Hon heter numera Nikki, ett bra namn tycker vi. Allt har gått bra, och vi önskar all lycka till även i fortsättningen med er nya familjemedlem, Sandra och Pontus!

Nu är det tre tjejer och två killar kvar, men vi tror att de så småningom kommer att hitta sina platser, de också.

I dagarna har vi haft något så ovanligt som sol framme! Det var väl två soldagar i november så man är inte speciellt bortskämd med dem.
Idag är det även ganska mycket frost på träd och buskar så det har varit ljusare dag än på länge.

Vi har en del rådjur som håller på att rensa bort fallfrukten under äppelträden. De är totalt orädda för hundarna som skäller och håller på att hoppa over stängslet i hundgården. Rådjuren står ca 15-20 meter ifrån och bryr sig inte alls om hundarna. Det tråkiga är väl att de i förbifarten tar sig även en tugga av både det ena och det andra. Prydnadsträd och unga fruktträd ligger i farozonen när de provianterar.
Än så länge har det inte blivit så stora skador men när det tar slut på äpplen blir det nog värre.

Igår kväll var det t.o.m en räv som kom och smakade på äpplena. Jag hoppas den inte hade skabb. Det har börjat dyka upp skabbrävar igen och det betyder att man får vara beredd på att hundarna drabbas förr eller senare. 

Vi får hoppas på "senare", mycket senare!
Det är ganska jobbigt att bada sex vuxna hundar och fem valpar kanske ett par gånger var.

I morgon ska jag försöka ta lite bilder på de kvarvarande valparna. Hoppas det blir bra väder!
 

2009.11.22

Så har då två till av valparna rest till sina nya hem! Idag hämtades Fiksu och Faith av sina respektive familjer.
Vi fick senare rapport om hur hemresan hade gått och båda tjejerna hade klarat det riktigt bra.
Faith hade även hunnit träffa familjens andra hundar med blandade reaktioner. Det blir nog bra bara man hinner bli riktigt bekant med alla.
Vi har även blivit lovade senare rapporter och det tackar vi för.

Hittills känns allt mycket bra! 

Vi önskar Karl-Gunnar och Håkan med familj all lycka med de nya familjemedlemmarna!

Nu hoppas vi på lite torrare väder så man kan vara ute lite med de kvarvarande knattarna. Det kan gärna frysa på. Då blir det ju lite renare inomhus också.

På torsdagen kommer Fleurs familj och hämtar henne, då är de bara sex kvar.

Nu är det dags för sista rastningen av de "stora" så mera rapporter kommer nästa gång.

2009.11.21

Idag har vi den andra fina höstdagen i november, det har varit väldigt tunnsått med sådana. Solen skiner så vi passade på att vara ute med de små. Nu är de bara nio. Ramona och Rickard var och hämtade Ferro (på bild) och det kändes bra. Vi fick meddelande på kvällen att resan hade gått bra och att han hade börjat på att bekanta sig med både nya hundkompisen och det nya hemmet.
Vi önskar Ramona och Rickard lycka till med nya "grabben"!

I morgon kommer Faiths och Fiksus nya husfolk och hämtar dem. Sedan är det Fleurs tur på torsdagen. 

Det har varit en hektisk tid med mycket litet fritid med alla valparna, men samtidigt en underbar tid med mycket kel och lek. Vi har producerat en sopsäck med använda tidningar om dagen. Alla vänner och bekanta har ställt upp och samlat tidningar åt oss. T.o.m Skultuna bibliotek har sponsrat med en månads tidningar.

Just nu är det lugnt i huset, alla små sover middag, det var jobbigt att vara ute. 
Igår var vi till veterinären och de små blev chipmärkta och vaccinerades mot parvo. De av valparna som ska iväg besiktigades också och allt var utan anmärkning. 

Veterinären blev ganska förtjust i Fiksu. När hon höll på med henne så vände hon sig plötsligt mot mig och sade: "Det är någonting konstigt med den här valpen, hon måste nog stanna här över helgen för observation". 
Mitt hjärta skuttade upp i halsgropen, men så såg jag på henne och hon skrattade. Det var ett skämt, hon gillade henne och även veterinärer kan bli "valpsjuka".

Fiksu är ju den som jag också är väldigt förtjust i. Hon gör allt först. Idag var de små i vår lilla hungård ett tag. Det är bästa stället just nu då hela gräsmattan är som gungfly efter allt regnande. Det gick inte många minuter inna Fiksu hade hittat ut därifrån. Vi vet absolut inte hur hon tog sig ut men ute var hon!
Sedan gick det bra en bra stund men rätt som det var så var hon ute igen, den här gången med Faith som sällskap.

Med tanke på att det svävade en örn över skogskanten i går, så är det inte så bra att ha de små lösa ute, i alla fall inte utan uppsikt. 

Nu sover de i alla fall så sött.

Dags att börja men maten, för snart vaknar de små och är hungriga som små vargar.

2009.11.04

Igår var det en finfin höstdag här hos oss, så valparna fick vara ute en liten stund. Det var för första gången och det var jätteroligt! Det var full fart hela tiden. Jag hade trott att de skulle reagera på den relativa kylan men inte då. Det var som om de hade levt ute hela sitt lilla liv.

Jag ska försöka lägga ut en liten filmsnutt om det här, sist på menyraden. Filmerna har inte fungerat helt bra hittills men försöka duger.

Både valparna och mamma-Raiku har haft magproblem  som vi hoppas kunna lösa snabbt. Ändå är valparna glada och pigga och busar som bara den. Tipset vi fick var att de kanske hade fått för mycket mat. Vi ska ta kontakt med en veterinär i morgon för ett bakterieprov på Raiku.

Tre av valparna är sålda och alla ska söderut! Det var väl inte det vi hade väntat oss. Vi trodde att efterfrågan skulle vara störst norrut. Ja, där ser man!

Det mesta av livet kretsar kring de små, det är mat och sömn och lek om vartannat. Det går åt en hel del tid bara på kel, de är ju tio stycken och man måste ju vara rättvis.

Mattes favorittjej har blivit såld. Det är Fiksu, hon som är först vad det än gäller. Hon klurade snabbt ut hur hon skulle ta sig över grinden mellan valprummet och vardagsrummet. Nu kommer hon över på nolltid. Hon var den som först förstod vad det var i skålen då vi började med valpmaten. Överhuvudtaget är hon först om allt. En klart intelligent tjej!
Nu är det dags att göra i ordning filmjölken för kvällens sista mål. Sedan hoppas vi på en hel natts sömn! 

2009.10.18

Ja, nu är då hösten verkligen här. Träden är i stort sett avlövade och alla blommorna har gått till vintervila.

Som tur är har vi det skönt här hemma med de härliga gänget som nu har hunnit bli hela tre veckor gamla (unga).
Det börjar bli riktigt livat med de tio som både skäller och morrar och busar både med varandra och leksakerna. De populäraste av leksakerna är två runda mjukdjur. Den ena ska föreställa fisk och den andra katt. De rullas runt och attackeras vilt.

Idag har de fått valpfoder för första gången, uppblandat med köttfärs och grädde. Det var kalas! Hela kroppen användes till att äta med. Det var tur mamma Raiku var med och kunde sköta om putsen efteråt! (Matte hjälpte till också.)
Det var fantastiskt att se på valparna, hur duktiga de var, trots att det var första gången de åt ur ett fat!

Valplådan har vi fått ta ut då de små började klättra upp och trilla över kanten. Sedan gick det inte att hitta tillbaka till lådan.

Nu ligger endast madrassen kvar på golvet, med någon mjuk filt att ligga på. Resten av golvet är täckt med tidningar.

Man börjar så smått ana vilken persolighet valparna har.
Bl.a verkar Ferro vara en filosof som gärna sitter och tittar på det som händer innan han deltar i aktiviteter.
Lilla Flicka är en riktig ettrig och backar inte för någon.
Faith kan sätta sig och klaga för att övergå i yl om ingen märker henne. En riktig minivarg alltså!

Hur som helst, ett underbart gäng. Det går åt en hel del tid till att bara titta och njuta av dem. För att inte tala om hur mjuka och goa de är när man tar upp dem.

Nu är klockan 17.11, så det är dags att börja förbereda kvällens sista hjälpmåltid som består av getmjölk. Resten av kvällens matning fixar mamma Raiku.

2009.10.08

Väldigt mycket i vår familjs liv handlar om hundar och framförallt valpar idag! Det är väl inte så konstigt heller med tio valpar i huset. Det ska vara mat till mamma-Raiku hela tiden, det ska rastas varannan timme, det ska tilläggsmatas valpar och bytas underlag. Men det är jättekul!

Valparna växer fort och det händer nya saker hela tiden. De små har öppnat sina ögon och börjat runt. Det är vingligt och rackarns svårt, men blir bättre och bättre hela tiden.

De äter som små hästar! När man kommer med flaskan så nästan kastar de sig över den.
Förhoppningsvis får Raiku det lite lättare, då vi matar dem med getmjölk ett par gånger om dagen.

I morgon fyller "lillhusse" hela 40 år. Det ska vi fira! Matte har varit iväg och köpt en present som husse jobbar med för att sätta ihop den. Vi får se hur det går.

Det är dags att inspektera det!

2009.10.01

Det har gått några dagar extra sedan senaste  inslaget i dagboken. Det har sina randiga skäl, dels blev matte opererad i handen den 23:e och sedan kom Raikus valpar den 26:e. Idag har dessutom mattes syrra fyllt år. Som synes har det rört på sig.

Nu är alltså valparna här som framgår av deras egna sidor. Det blev tio stycken små svart-vita troll. Raiku har blivit mamma och en matstation . Hon sköter det alldeles utmärkt! Valparna växer och alla mår bra. Lilla Flicka, som föddes först, är minst av alla men hänger med och hålls under noggrann uppsikt vad det gäller viktökning. Tilläggsvälling finns hemma ifall det skulle behövas.

Dagarna består av hundar och hundar och hundar och lite katter också förstås .

Lilla Espen är kvar och matte jobbar på för att få i väg en annons till Blocket. För han ska ju flytta till ett eget hem snart, hoppas vi. (Fast lillhusse slängde ju fram häromdagen, att för honom kvittade det ifall det fanns sju eller åtta katter i huset . Jaja, vi får väl se...)

Nu har frosten tagit det mesta av de ettåriga blommorna. En del rosor kämpar på ännu, men det är inte troligt att de orkar slå ut sina knoppar, då det har blivit så kallt.
En del träd har fått vackra höstfärger, så det lyser upp i stället.

Nu känns det som om det är dags att uppsöka sängen, det är grus i mina ögon. God natt!

2009.09.16

Nu är det bara en vecka kvar!
Raiku börjar verkligen vara stor och tung nu! Hon sitter hellre än står. Andningen har också blivit tyngre. Hon har blivit lite tillbakadragen vad det gäller de andra hundarna men kommer gärna och gosar med oss. Äter som en liten häst gör hon också.
Valplådan finns nu inne i vårt sovrum, det känns bäst så. Tids nog får valparna flytta till eget rum.

Raiku går ännu med de andra hundarna i hundgården på dagarna, men ligger gärna i kojan och vilar mycket.
Som hon ser ut, tror jag inte att vi behöver vänta fullt en vecka till, men vem vet!

Kattungarna är klara att flytta till sina nya hem. Lilla My (Kleopatra) har redan flyttat. Det tog knappt två dagar för henne att charma Pysen som är husets andra katt. De leker och sköter om varandra som om de aldrig hade gjort annat.
Idag kommer de nya ägarna och hämtar två av killarna.

Då är det bara en kvar, troligen lilla Espen, då han har någon konstig liten knöl på svansen som vi måste kolla upp innan han får flytta.

Kippis och Vinka härjar med varandra så det står härliga till. Av Kippis hjärtfel syns inga som helst tecken då. De kan hålla på hur länge som helst. Tiksu försöker ibland gå mellan dem för att återställa ordningen men det märker de knappt.
Kaira och Vinka har flyttat in till "lillhusse" och tycker att det är lugnt och skönt där.

Det är inte många blommor som orkar blomma mer. Den rosa rudbeckian håller ännu ut samt en del rosor förstås. Rosorna brukar ju hålla på tills frosten kommer och tar knopparna.
Av det odlade är det potatisen och paprikan som har gått bäst i år. Varken tomater eller morötter har vuxit som de brukar. Det kan ju vara dålig skötsel, vad vet jag!

Nu är det dags att börja röja här hemma. Kippis är i fällning, igen(!), så det ser ut som om stormen har dragit fram genom huset.


 

2009.09.06

Det regnar som omväxling!
Det börjar bli gungfly på gräsmattan och den enda blomman som trivs är näckrosen. Som tur är har det ändå varit fint hela dagen, så man kunde vara ute och jobba lite. 
Idag har jobbet bestått i att fixa till ingången till en av hundkojorna. När man inte är proffs tar det så mycket längre tid då man får göra om och göra om... 
Nu är det i alla fall rätt OK!

Kattungarna är friska igen.
Det är full fart hela dagen. Numera kan de använda kattluckan och är mest ute på altanen. Så livet består mest av att äta, busa och sova. De små liven börjar bli mer och mer sociala. När man sätter sig på kvällen och ser på TV så kommer minst en av dem upp i famnen och börjar spinna för att sedan somna där. 

Raiku blir rundare om magen för varje dag som går! Hon har också börjat dra sig undan lite för de andra hundarna. Hon går gärna in i kojan och ligger där och vilar. Även aptiten har vuxit de senaste dagarna.
Det är sååå spännande!
Det är snart dags att ta in valplådan för rengöring och iordningställande. Raiku får ett rum för sig och valparna. I början sover matte där tillsammans med dem.
Det som alltid är mest oroligt är ju förlossningen. Ska allt gå bra eller måste man börja söka hjälp. Hundar föder för det mesta på natten, det är ju lugnast för dem då. För matte och husse är det kanske inte så lugnt då de flesta veterinärerna sover då och det enda som återstår är djursjukhuset i Strömsholm.

Nå, vi hoppas på att allt ska fungera när det är dags.

Nu är det i alla fall dags att krypa i kojs, så god natt alla!

P.S. Bilden föreställer Vinka vid en sjö i Kloten i början på sommaren.

2009.08.28

Det känns mycket hoppfullt idag; alla kattungarna är pigga och har börjat äta bättre och bättre. Alla får antibiotika ännu ett tag för säkerhets skull. Det var ju bara pojkarna som visade symptom i form av hälta och feber. Lilla Kleopatra har varit piggast hela tiden, hon hade bara lite feber någon dag. I vilket fall som helst känns det ganska bra nu.

En sak till som också väcker hopp är att Raiku, vår goa karelare, verkar ha blivit en aning rundare om lilla magen, så det kanske blir små björnungar i september! Hon har ätit lite sämre på morgnarna men ändå gått upp i vikt som det verkar.
Hon vill även gosa mer numera.  

Tyvärr så blir det ingen älgjakt för Raikus del i år, men allvarligt talat, vem bryr sig?
 
Som grädde på moset har man skjutit första björnen för pappa Cooper i höst.
Tidigare hade man skjutit ett sjuttiotal älgar, 100 grävlingar mm för honom, men det är snäppet större med björn! 

Vi gratulerar Pontus och Sara till den finfina hunden!

Nu är det dags att mata kattungarna, flera rapporter följer...



2009.08.25

Idag är det oroligt här hemma. Vi upptäckte igår att en av kattungarna, Caesar, var lite hängig. Idag var han sämre; ville inte äta, haltade och vinglade då han tog något steg. Som tur var fick vi tid hos veterinären i Sala. Efter att ha undersökt Caesar konstaterade hon att det rörde sig en infektion av något slag. Caesar hade 40,6 graders feber. Veterinären misstänke något fästingburet, ev borrelia då katten hade uppenbarligen ont i lederna. Caesar fick en spruta med antibiotika samt vätska under huden då han var lite uttorkad. Dessutom fick vi ett recept på antibiotika som han ska ta i tio dagar.
När vi kom hem fick han lite näringskoncentrat och sov sedan i transportburen.

Efter att ha skött om honom kollade vi de andra kattungarna då jag tyckte att de inte hade ätit som de brukar. Mycket riktig, nu var det Espens tur. Symptomen var exakt samma: feber, hälta och allmänt hängig. 

Nu har båda pojkarna fått antibiotika och sover. Caesar har varit uppe och gott på toaletten. Han har även ätit lite torrfoder. Han verkar betydligt piggare nu än i morse, så gäller det bara att följa upp de andra tre och hoppas på det bästa. 

Nu är det dags för nästa (tvångs)matning så fler rapporter följer senare.

2009.08.21

Idag fyller Vinka ett halvt år! Vi gratulerar!
Hon är en stor, fin tjej, förhoppningsvis växer hon inte mera i höjden.

Hon är en härlig, tokig, lydig, tuff och otroligt skön tjej. Hon funkar med både folk och fä. Hon går lös på gården och håller sig hela tiden i närheten av matte. 

Hon älskar kattungarna, busar med Kippis, har lite respekt med Kaira och Raiku, trycker ner stackars Tiksu, rammar Diiva i kampen om bollen, biter Ia i bakbenen och gräver upp alla nyplanteringar. Alltså ett riktigt busfrö. Vi tycker mycket om henne.

I övrigt, Raiku visar inga tecken på graviditet, bortsett från att hon äter dåligt på morgnarna. Det kan vara ett tecken på att hon är med valpar. Vi tar dock inget för givet utan väntar på säkrare tecken. Vi ska inte utsätta henne för ultraljud, det ger inte så mycket. Det är klart, vi skulle ju få reda på i fall hon väntar valpar, men det får vi reda på ändå tids nog.

Hur som helst, hon är lika cool som alltid.

I morgon kommer våra goda grannar till oss. Vi ska äta lite kräftor och ha allmänt mysigt. Vi hoppas att vädret blir varmt för då kan vi sitta på altanen. I kväll skulle det inte ha varit så lyckat för det spöregnar.

Regnet behövs; alla växterna hängde torra i backen bakom huset. I övrigt är det väl inte så mycket kvar som blommar. Det är mest höstflox och rosor, samt lejongap och tobaksblommor, men än finns det färgklickar.

Nu är det dags att ta itu med höstplanteringar. Vi kommer att satsa på perenner mer och mer. Det är blommor som sköter sig själva. När man har många rabatter så behövs dessa lättskötta ena, för att man ska ha chansen att hinna med allt.

Till det kommer, att man ju blir stelare och får fler krämpor med åldern. Då är perenner ett bra alternativ.

Fågeljakten börjar den 25:e. Det ska bli spännande att se hur det går för E-kullen. Alla i den kullen skulle ju få jaga och eftersom de har åldern inne, så kommer de att få börja pröva i höst.

Vi hoppas på rapporter från respektive (j)ägare!

Vi ska även ut med både Kippis och Tiksu då det finns gott om fågel på jaktmarken.

2009.08.10

Idag har vi en luftfuktighet på säkert 80-90 %. Det är något av bastukänsla ute. Som tur är, är solen i moln, så det är ändå ett behagligt väder att vara ute i.

Kattungarna är ute på altanen och brottas och Vinka har fullt upp med att hålla reda på dem. Mamma Olympia ger Vinka en örfil då och då bara för att hon ska komma ihåg att vara försiktig med ungarna.

Husse har börjat sitt jobb idag efter semestern, så det är lugnt i huset.

Vi har fått en hälsning från Erja (genom matte Ingrid, tror vi) där hon berättar om mötet med en björn, inte bara en utan två gånger! Vilken liten tuffing hon är! Men hon har ju björnfällen hemma att träna på.
Vi hoppas att kunna göra en tur norrut och träffa henne. När det kan bli, vet vi inte just nu men vi jobbar på det. Tack Ingrid och Lennart för rapporten!

Just nu väntar vi med spänning på tecken hos Raiku, i fall det blir valpar eller inte. Än så länge har vi inte sett att det skulle vara något på gång, men hon är ju ännu bara två veckor på väg. Hon är ju alltid så cool, den coolaste hunden jag mött!

Nu ska jag ut och måla garagefönster, husse har målat hela garaget utvändigt under sin semester!
Sedan är det lite rensning i rabatter och i trädgårdslandet som väntar. Det är även dags för att börja köra in ved för kommande vinter.

Nästa vecka ska Vinka börja på valpkurs, troligen med husse. Matte ska följa med som sällskap. Vinka har en "bitperiod", hon ska bita i händer och kläder och överallt hon kan få tag i samtidigt som hon skäller väldigt gällt. Vi brukar säga att hon ska heta Vinku i stället. (På finska betyder Vinku ungefär en som piper eller gnäller).
Men i det stora hela är hon en trevlig hund. Hon håller sig i närheten av matte hela tiden när hon går lös här på dagarna. Vi är övertygade att bitperioden snart är över.

Hon är tuff och lite väl kaxig i vissa situationer. Bl. annat är hon totalt respektlös mot Kaira, vår sura gamla dam. Och Kaira låter henne hållas. Däremot kan Diiva hugga ifrån om hon blir för påträngande. Mellan varven leker de hur bra som helst.

Nu är det dags att göra lite nytta, tror jag.


Bilden ovan är tagen vid Sea World, San Diego, året var 2005.

2009.07.27

Helgen har varit ganska hektisk då vi har varit i Dalsland och parat Raiku. Vi åkte iväg på lördagsmorgon kl 7. Resan tog ca fyra timmar.

Väl framme hos Sara och Pontus blev vi väldigt väl mottagna såväl av folk som hundarna.

Familjen har två vackra karelare; Cooper och Ike. Raiku skulle få träffa Cooper. Ike är en unghund och helt oprövad ännu i avelsammanhang. Cooper däremot är pappa till tre kullar. Han är en duktig och snygg hund, svensk jakt- och utställningchampion (SUCH och SUCH). Man har skjutit massor av vilt för honom. 
Själv blev jag absolut helförtjust i honom för hans lugna och mysiga sätt. 

Då vår Raiku är en reslig flicka så ville vi ha tag i en hane som var lite mera lagom storlek. Cooper är 57 cm hög (idealet är just 57 för hanar), han är kompakt byggd och ganska svart. D.v.s den svarta färgen är klart dominerande. Alltså en perfekt kille för Raiku!
Det ville inte Raiku hålla med om. (Till att börja med.) Så fort Cooper försökte göra närmanden, fräste hon ifrån och försökte hugga honom!

Cooper gav inte upp utan fortsatte uppvakta henne, lugnt och fint.

Under tiden hundarna vilade åkte vi till Saras och Pontus företag, Dalslands aktiviteter, www.dalslandsaktiviteter.se 
Där fanns massor att se! Bl. annat har de tama älgar, hjortar i hägn, hästar o.s.v. 
Man kan boka olika aktiviteter för hela familjen hos dem. Som t.ex ridturer, fiske, kanotturer, åka ziplina, klättra m.m!!!

Sara berättade att i början på december var deras jättelika lappkåta bokad för ett bröllop; kåtan rymmer upptill 150 personer.
Förutom den har de flera mindre lappkåtor där man kan övernatta i samband med olika aktiviteter.

På lördagkvällen fick Pontus lov att kasta sig iväg för att jaga bäver. Med kameran.
I början på vecka skulle brittiska BBC komma till dem för ett reportage. De ville filma bäver bl. annat.
 
Cooper uppvaktade Raiku hela lördagen och även halva söndagen och till slut gick det vägen. Halv sex på eftermiddagen blev det allvar av det hela.
På hemresan var Raiku ganska trött. Hur Cooper mådde efter den intensiva helgen, vågar jag knappt tänka på.

Vi tackar Sara och Pontus för det vänliga mottagandet och för den otroliga gästfriheten. Nu väntar vi med spänning om det blir några "småbjörnar" så småningom.

På bilden Sara, Ike och Cooper.

2009.07.21

I helgen var vi på utställning. Kippis ställdes ut för en finsk domare. Även Kippis bror, Ossi var med. (Se bild.) Det gick inte så bra som vi hade hoppats på; båda pojkarna fick en tvåa
Kritiken var väldigt bra men domaren störde sig på kroppslängden hos våra pojkar. Kippis fick även en anmärkning på att svansen var för hårt upprullad. Ossis svans var inte heller till belåtenhet, jag vet inte riktigt varför. Hur jag är tittade på dem så såg jag helt OK svansar. Nå, vi kommer igen!

Nu löper Raiku. Hon blev höftledsröntgad nyligen och har B höfter, alltså helt OK. Igår var vi på ögonlysning och även ögonen var OK. 

Vi har sökt efter en fästman och hittade en stilig kille i Dalslånged. Killen i fråga heter Jipes Cooper och är SUCH och SJCH. Troligen blir det en resa dit i slutet av veckan. Om Cooper är lika trevlig som hans husse lät i telefon, tror jag att det blir valpar som är något extra !!!

Går allt bra, får vi höra trampet av små tassar någon gång i september. 

Fotoalbumet är berikat med några bilder från utställningen.
      
 

2009.07.17

Nu är sommaren som bäst!
Allting blommar och doftar och solen värmer, kan det bli mera sommar!

Idag fyller vår e-kull ett år. GRATTIS, Eija, Erja, Eukko och Etta (Iza)!

Kattungarna växer och ska börja få fast mat i dagarna. De har fått komma ut på golvet, på en filt. Det var klart trevligt. Lådan börjar bli trång när alla fyra börjar röra på sig. Det verkar bli en långhårig kattunge; Kleopatra visar anlag för långt hår. Vi misstänker att hon är helsyster till Napoleon.
En kattkull kan ju ha flera olika pappor.
Killarna är väldigt lika, men det finns vissa kännetecken, så det går att skilja på dem. Caesar är störst, Herkules har mest vita teckningar och Espen är minst.

Det är full aktivitet i huset då både husse och "lillhusse" har semester. Lillhusse byter panel i sin stuga och husse målar garaget. Matte försöker hålla reda på alla planteringar och trädgårdslandet. Röda vinbären börjar vara klara att plocka, så där finns det jobb.

I morgon ska vi till Köping och ställa ut Kippis. Även Kippis bror Ossi kommer. Det ska bli sååå roligt och spännande!
Rapport följer...

Nu är det dags att börja med maten så jobbarna (husse och lillhusse) får något i sig.

2009.07.09

Idag visar den nordiska sommaren sin verkliga natur! Det ösregnar och är ca 12 grader varmt. Barnbarnen Alva och Johanna är här hos oss och tanken var att det skulle bli mycket bad och sol , men man kan ju inte välja väder.
Johanna ligger och läser medan Alva gosar med djuren så det går ändå.
Väderleksrapporten har lovat bättre väder från och med veckoslutet men då ska ju tjejerna hem .
De har i alla fall hunnit bada och fiska lite och och spela minigolf med morfar.
 
Kattungarna växer och blir sötare för varje dag. De har blivit döpta av Johanna och Alva och heter som följer: Tjejen heter Kleopatra och killarna Cesar, Herkules och Espen Askeladden. Espen Askeladden är en norsk äventyrsfigur. Han är minst och lugnast av pojkarna, säger nästan ingenting när man tar upp honom.
Kleopatra har de största röstresurserna av alla kattungarna.

Ute blommar det för fullt även om regnet gör sitt bästa för att piska sönder allting. Röda vinbären börjar rodna och en och annan jordgubbe har vi fått plocka också.

I natt och nu på morgonen har det blåst ganska mycket. När vi satt och åt frukost sa Alva plötsligt: "Det föll ett träd där!"
-Och mycket riktigt, en gran hos grannen hade brutits av på mitten och toppen hade fallit på vår sida av staketet! 
När det dessutom igår gick ner en stor sälg från fårhagen och över grannens staket, kan man börja undra! Dess rötter var visserligen genomruttna så det var inte så konstigt, däremot såg dagens gran helt frisk ut. Och så mycket blåste det inte!?

Nu är det dags för lite lunch, det finns några nya bilder i fotoalbumet.

2009.07.01

Idag är vädret hett, fuktigt och tryckande, vi väntar på åskväder. Det går inte att röra sig det minsta utan att bli svettig. Då kan det ju vara läge att uppdatera dagboken.

Sommaren är på sin högsta höjd, allt blommar och dofterna är bedövande. När jag sitter framför datorn, med fönstret öppet, kommer det in doft av schersmin med varje vindpust.
De flesta av de gamla rosorna antingen blommar eller har blommat ut. De fina med de gamla rosorna är att de flesta av dem även doftar, vilket ädelrosorna oftast inte gör.

Kattungarna växer och lilla den honan har öppnat ögonen idag. Killarna är sena som vanligt.

I helgen kommer barnbarnen (med mamma och pappa) och ska stanna en vecka, jättekul! Badbassängen är i ordninggjord och håller på att fyllas med vatten. Vi hoppas på plaskväder i veckan.
Nu är solen i moln så det går att gå ut. Dags att ta ett tag med rabatterna. Jag räknar inte med att hinna med dem i veckan, då ska vi göra mycket annat. Bada, sola, gosa med kattungar och hundar mm.

I fotoalbumet finns några nya bilder. 



2009.06.23

Så har vi då den "riktiga midsommaren" här.

I natt föddes Olympias kull, äntligen! Det verkar vara tre pojkar och en flicka. Lite osäkert är det, då jag inte vill bråka så mycket med dem. Tids nog vet vi säkert.
Olympia kröp upp i vår säng vid elvatiden igår kväll och första ungen föddes strax efter midnatt. Sedan höll det på till halvfyra på morgonen. Idag är jag lite vimsig då det inte blev så mycket sömn sedan heller.
Det var väl inte meningen att de skulle födas i vår säng men när jag upptäckte att hon skulle till att föda, hade hon redan börjat krysta. Då var det inte läge att börja flytta på henne.

Huvudsaken är att de är OK och här hemma!!!

Idag är det kalasväder, 25 grader i skuggan, så det blir lite slött, då det är för varmt att jobba. Efter alla regnen får blomningen fart igen med värmen. Idag är det de gamla rosorna som är igång. De blommar lite olika tider och det är bra då blomningen ofta inte är så långvarig. Finlands vita ros har för första gången blommat vid midsommar; den kallas för midsommarros i Finland. Här brukar den vara utblommad vid den här tiden. Nu kommer "Fagerörosen", en liten, svagt rosa pimpinellros, som jag fick ta skott på när vi besökte Fagerön i Mälaren.

De flesta av mina gamla rosor har inget namn då de är plockade lite varstans i det vilda.

Vår Vinka blir bara finare och finare. Hon verkar bli ganska stor, förhoppningsvis håller hon sig inom gränserna. Hon har charmat alla våra andra hundar, t.o.m Kaira, den gamla, sura damen tycks ha accepterat henne helt.
Vi hoppas att det håller i sig!

Nu är vädret för fint för att man ska kunna sitta inomhus. Nya rapporter kommer. Troligen skrivna nattetid.

2009.06.11

Idag har det varit en skön sommardag. Först på morgonen var det ganska mulet men så småningom bröt solen fram och det blev riktigt varmt och skönt.
Det senare tidens svala väder har gjort att blomningen i trädgården har bromsats upp. Dock har trädpionen hunnit blomma färdigt, det tar bara ca en vecka. Men vilken prakt och doft under den veckan! Blommorna är 25-30 cm i diameter. Det fanns ca 20 stycken av dem samtidigt. (Se bild.)

Vinka är med och "hjälper till" i trädgården. Hon är duktig på att stanna på gården. Vi har även varit på promenad med Raiku, Kippis och Tiksu. Hon går fint i koppel efter första dagens protester. Hon har vuxit ganska mycket och väger ca. 11 kg numera.

Ludvig har blivit stora pojken och går i hagen med de andra fåren. Han får välling morgon och kväll och verkar trivas med tillvaron. Hur vi ska göra i höst blir en svår fråga att lösa...

Olympia väntar ungar vilken dag som helst. Vi hoppas att hon väljer att föda dem här hemma i stället för silon vid landsvägen. Troligen blir det silon, suck... Hon dras dit av någon anledning. Att det är farligt verkar hon inte förstå. Matte har bäddat på flera tänkbara ställen här hemma och hoppas ändå. Det finns en koja inne i garaget och en hundbur inbäddad i täcken och mattor med mjuka filtar inuti. För att inte tala om myshörnet i datarummet. Jaja, vi får se...

I helgen ska vi till Mora då SLK har sin årligen återkommande utställning där. Vi ställer inte ut någon hund, men Vinka följer med oss, för att dels visas upp hos lapphundvänner, dels för att få social träning. Hon är för ung för att delta i utställningen.

I juli blir det en SKK utställning i Köping där vi hoppas på att få med några av Tiksus valpar. Själva kommer vi att anmäla Kippis. Han är i fin form medan Tiksu ser ut som en kinesisk nakenhund.

Trädgården tar mycket tid just nu. Även om blomplantorna nu är ute ur växthuset, så kräver allt sin skötsel. När man precis har hunnit rensa alla rabatter är det dags att börja om från början.

Idag har vi ätit de första egenodlade tomaterna. Några till håller på att rodna.
Klockan är 00.20 så det är dags att gå och knyta sig.





2009.05.26

Nu är väl sommaren här ändå?! Svalorna har kommit och göken är i farten. Det är varmt både dag och natt. Vi lever ganska mycket uteliv vilket innebär; jordsvarta fingrar, inget svar i telefon, många dammråttor inomhus och härliga stunder i hängstolarna under de stora äppelträden!

Växthuset börjar bli tomt på plantor; de hittar sina platser i rabatterna. Nu ska alla tomat- och gurkplantorna ner i jorden i samma växthus, sedan blir det lugnare i trädgården och man kan ägna tid åt att njuta av det hela.

Magnolian Susan håller på att slå ut sina första blommor, trädpionen likaså. För att inte tala om alla maskrosor som finns överallt och som är fenomenala på att fröså sig! Bilder kommer...

Vinka växer och har ett sjutusan till humör. Hon visar det på olika sätt. Idag hade vi en övning i att gå i koppel. I början var det rent hysteriskt; hon försökte att backa ur halsbandet och skrek rakt ut. "Matte häller på att strypa mig!!!" Efter ett tag (och en hel del godis) tog vi våra första kopplade steg tillsammans. Sedan gick det bättre och bättre. Övningen tog inte speciellt lång tid men verkade vara helt OK. Vi ska öva mer i morgon.
Hela eftermiddagen följde hon mig vart jag än gick.(?)

I kväll har vi varit och hälsat på en gammal samojedfarbror. Han heter Sami och är den snällaste hunden jag någonsin har träffat. I början var Vinka hysterisk (som vanligt, "då får man sin vilja fram"). Sami kom med sin favoritboll och bjöd Vinka på den. Vinka ville inte vara med. OK då, då tar jag väl bollen själv då tänkte Sami och gick sin väg. 
Sedan fick inte Vinka låna bollen mer! 

Efter 1½ timme gick det i alla fall bra att hälsa och ligga bredvid varandra. Tyvärr fick vi åka hem då, så det blev inget mer, men nästa gång går det säkert bra från början.

I fotoalbumet kommer det att finnas några nya bilder på Vinka.
På bilden ovan vilar Vinka middag i fåtöljen.
 




2009.05.19

Gissa vem som är favorit hos Kippis?
Under tiden då introduktion av Vinka sker, bor Raikus flock (Raiku, Tiksu och Kippis) hos husse och matte. Kaira och Diiva bor hos lillhusse. När då lillhusse (193 cm!)tittar in blir Kippis helt salig. Han klänger på honom och ska absolut upp i famnen! Se bild!
Vi andra duger också men ingen slår lillhusse.
Nu är det snart dags att byta hundar. Vinka ska lära känna Kaira och Diiva nos mot nos utan några nät emellan. Diiva är inget problem; hon älskar alla som vill leka. Kaira däremot kan vara en sur gammal tant, så vi får ta det lugnt.

Igår hade vi regn och ganska kyligt väder, men idag har solen varit framme nästan hela dagen. Det visade sig ändå vara väldigt torrt i jorden, bara ytan var fuktig. Så det är att köra bevattningen igen.

Äppelträden håller på att slå ut sina blommor. Plommonen har blommat ut, vi får se om det blir någon frukt. Det var ganska kyligt medan de blommade, vilket ledde till att det inte var så mycket insekter i farten.

Jag har inte hört göken än i år!
Det sägs ju att göken minskar i antal på grund av att dess värdfåglar blir färre.
Det kan stämma, i början när vi bodde i huset hade vi göken galande i storbjörken i tomthörnet nu som då. En annan flög fram och tillbaka i skogskanten som en skadeskjuten kråka. En ungfågel satt flera timmar på stängselstolparna och spanade. Det hände ofta att vi både såg och hörde göken dagligen. Men det har blivit mindre och mindre av dem.

Idag hade vi en mera ovanlig besökare på fågelmatbordet, en stenknäck. Det var första gången vi har sett den här. Kul!

Ludvig har blivit stora pojken. Han har flyttat ut i stallet och delar box med Ia. Husse fick dock sätta upp en mellanvägg då Ia tyckte att det minsann var hennes box och att hon skulle inte ha någon rumskamrat. 
Det verkar gå bra, Ludde får fortfarande välling i nappflaska fyra gånger om dagen, men äter även gräs numera.

I helgen kommer barnbarnen (med föräldrarna ) på besök, så jag misstänker att det inte blir så mycket tid för Ludde att vara i boxen.

Vi tror att Olympia väntar smått. Det var också meningen att hon skulle få ha en kull till, sedan blir det sterilisering. Det är lugnast så. Nu hoppas vi att hon ska föda sina små här hemma och inte vid landsvägen som sist.

Nu är klockan midnatt så det är dags att gå och knyta sig. I morgon ska jag försöka fotografera våra små för att få lite bilder till fotoalbumet.
 

2009.05.10

Den bästa månaden på året är här! Det händer så mycket i maj månad så det gäller att hänga med i svängarna.
I år har maj inneburit en hel del utöver det vanliga för vår del. Vi har ju fått ett nytt liv att ta hand om!
Vinka är ett riktigt yrväder; hon får till och med igång lugna Raiku! Hon börjar härja vid fem-halv sex på morgonen, när Ludvig har väckt oss för sin vällingflaska. Vi går ut först så hon får kissa, sedan är det dags för mat.

Efter det brukar vi försöka somna om, eller åtminstone matte försöker. Det är lättare sagt än gjort för då är Vinka pigg och leksugen. Bästa sättet att lugna ned henne är att man lägger henne på rygg och killar lilla magen. Då slappnar hon snabbt av och somnar.
 
När vi sedan går upp "på riktigt" blir det återigen en kissrunda och sedan mat vid kl.10. Då ska stora hundarna till hundgården och ibland får Vinka följa med en stund. Om hon inte följer med till hundgården brukar hon gå ut med Ludvig, eller gå och gå...
Ludvig sätter upp farten och Vinka jagar efter. Oftast ger hon upp efter en liten bit då Ludde är så mycket snabbare än hon.

Sedan hjälper hon matte med alla planteringar och ogräsrensning!

Som ni ser så har vi full sysselsättning här hela dagarna.

I veckan som gick har svalorna anlänt så nu har vi sommar. Göken har ännu inte låtit höra av sig men om allt stämmer så kommer den i veckan. Den brukar höras kring den 12 maj.

Nu är klockan 00.18 den 11 maj, dags att gå och knyta sig.

2009.04.28

Nu är hon då äntligen här, vår lilla Vinka!

Efter en intensiv helg med Finlandsresa vilar vi ut här i den sköna vårluften.
Vinka leker som om hon aldrig hade bott någon annanstans. Resan gick väldigt bra; hon sov mest hela vägen, kom bara upp en stund och kollade läget. I hytten på Finlandsbåten lekte hon med mattes skor och tuggade på en grisknorr som "gammelmatte" Karin hade skickat med som reseproviant. Natten sov hon som en baby bredvid matte. Inte ett pip hördes det! 

Väl hemma var det lite otäckt med alla djuren som skällde och bräkte och jamade. Det tog dock ingen lång stund för henne att komma underfund med de flesta av dem. Ludvig är bästisen just nu men Kippis kommer på en god andraplats.

Katter är lite farliga än men får man bara fart på dem så är det också kul. Bara de inte stannar och tittar på en...

Introduktionen till "Raikus flock" (= Raiku, Kippis  och Tiksu) gick helt smärtfritt, alla tyckte det var kul med en liten. Kaira och Diiva har endast hälsat genom nät hittills men ska få bekanta sig med Vinka närmare i morgon.

Vinka är en cool flicka, att åka bil bekommer inte henne. Det var som om hon inte hade gjort annat i sitt liv. Hon har varit glad ända sedan vi åkte hemifrån Oravais. Hon springer lös här ute, jagar Ludvig och katterna, skäller på de andra hundarna och ansar mattes blommor tills hon blir trött. Då lägger hon sig i skuggan och sover en stund, för att sätta full fart igen efter tuppluren.

Vi tycker väldigt mycket om vår nya tös!

2008.04.17

Idag är det återigen en härlig vårdag här hos oss. Det är inte riktigt lika varmt som förra veckan men alldeles tillräckligt för att man ska bli pigg och glad.
Krokusen har i stort sett blommat klart och scillan är igång. I en av rabatterna lyser små botaniska tulpaner röda!
Allt går i rasande fart så man undrar om det blir några blommor kvar till sommaren.
Idag hade vi en flock bergfinkar vid fågelmatbordet, de är på väg till sina häckningområden och stannar ofta och provianterar här hos oss. Vackra fåglar!
Vårt lilla lamm Ludvig tycks ha klarat krisen och har numera väldigt mycket skutt i benen. Han är ute med mig när jag rensar rabatter och "hjälper till". Han har upptäckt tulpanerna, de är tydligen goda. Även vårstjärnan smakar OK.
Vi skulle ha hämtat lilla Vinka, vår nya valp, i helgen, men hann inte få införseltillståndet i tid.  Det var synd då vi skulle ha sparat in en bilresa på ca 75 mil om vi hade kunnat hämta henne i helgen.
Kanske nästa helg, vi får se.

Nu ropar Ludvig, han har sovit en stund på maten. Vi ska gå ut och fortsätta rensa i rabatterna.

2009.04.08

Idag har vi fått veta att det var fel valp i bilden av "vår" valp. Här bredvid är den rätta bilden, tagen idag. Bilden finns i större format i fotoalbumet .

Lille Ludvig tar sig mer och mer. Idag har verkligen han haft  spring i benen. Matte var tvungen att lägga ut lite flera mattor då han annars såg ut som Bambi på hal is. Han är pigg och en riktig mattegris; matte får inte gå ut ur hans synfält.
Vi var in till stallet idag och han reagerar starkt på sin mammas rop. Nedsläppt på golvet sökte han sig direkt till henne men blev bortstött. Så det får bli matte som matar honom tills vidare.
Han bor i en stor låda av plywood. Lådan står inne i ett av sovrummen. Han tycker mycket om att ligga i knät omlindad i en mjuk pläd. Då kan han sova i timmar.

Idag satt vi fåtöljen och slötittade på TV då Napoleon hoppade upp i knät också. Han har varit avvaktande mot Ludvig, men idag slutade det med att han lade sig halvt över honom och så gosade vi en stund.

Man måste vara ganska tokig för att hålla på som vi gör!

Oavsett om vi är tokiga eller inte önskar vi alla vänner, släkt och bekanta en
riktigt                                      
Glad Påsk!
 

2009.04.07

Hoppet har ökat om Ludvig. Han äter bättre och bättre. I morse gick hela vällingportionen ner. Just nu ligger han nerbäddad i hundbädden och halvsover efter att ha varit uppe och gått i huset. (Och kissat två stooora pölar.)  

I natt har det varit ganska kallt ute. Det är lite spännande att se hur småplantorna har klarat sig i växthuset. Där finns ju en värmekälla i form av fläkt men den går inte hela tiden.
Det är alltid en balansgång mellan att klara plantorna och att spara energi. En del "säkerhetsplantor" finns kvar inne ifall att det går illa i växthuset.

Under dagen idag ska jag försöka få tid att omskola nya plantor. Det är skönt att få dem ut i växthuset i stället för att ha dem överallt i huset.

Nu är det snart påsk, skönt med lite helg. Det kanske blir lite besök av släkt och vänner. Och så ska man äta gott och ha det bra!

2009.04.06

Det var inte färdigt med tråkigheter än! I mitten av förr veckan visade sig att det ena lilla lammet, döpt till Ludvig av barnbarnet Johanna, mådde allt annat än bra. Orsaken verkade vara att mamman inte ville ge honom di. Som tur var, hade vi lammnäring hemma.

Vi började flaskmata honom och de två första dagarna gick bra; han åt och fick vara kvar i stallet med mamman och systern. Tredje dagen vägrade han äta. Efter andra försöket att bjuda på flaskan var det mer eller mindre panik.

Han fick följa med in och det mesta av söndagen gick åt med vällingflaska och antibiotika. Och att sitta med honom i knät. Jag trodde inte han skulle överleva från söndag till måndag.
Det har dock visat sig att han är en liten kämpe. Han är bara skinn och ben men idag har han börjat äta i allafall. Nu sover han i hundbädden i datarummet och jag/matte ligger i samma rum och håller handen/klöven samt bjuder på mat och medicin nästan varje timme.

Än är vi inte säkra på att han klarar sig men hoppet har ökat.

På bilden håller mattes väninna Anneli lilla Ludde medan matte gör i ordning något matnyttigt.

Nu är det dags med en ny dos medicin och kanske en slurk välling. I morgon kommer nästa rapport. 

2009.03.30

Då är vi tillbaka hemma eft er en snabbtripp till Finland. Bilden här bredvid visar orsaken till resan. En av de små på bilden kommer att flytta till oss i slutet av april.

Det är väldigt bekvämt att resa över till Finland med bilfärjan; man åker till Stockholm eller Kapellskär och in på båten, äter gott och sover hela natten och vips! vaknar man i Finland.
På tillbakavägen sker allt igen och man är utvilad när man sätter sig i bilen för vidare färd.
På finska sidan var det första vi mötte, innan vi ens hade kommit från hamnområdet, polisens nykterhetskontroll. Mycket bra, tycker vi! Ingen slapp  igenom utan att blåsa.

Väl framme blev vi vänligt bemötta av Karin, uppfödaren till valparna. Samtidigt med oss kom en familj som även de var spekulanter på en valp. De skulle få välja först.
Det var rörigt värre med åtta valpar och sex vuxna som alla mer eller mindre skulle spana in valparna. Det blev en massa foton, var väl fyra kameror i farten. Valparna var helt lugna ändå och det märktes att de var vana vid folk och att bli hanterade. Det var toppen!

Innan vi vände åter blev vi bjudna på en värmande, god köttsoppa. Tack Karin, det gjorde gott.

Först på hemresan fick vi, per telefon, veta vilken av valparna skulle bli vår. Det var en av dem som vi hade valt emellan, så vi är nöjda.
Se bilderna i fotoalbumet.

Så nu lever vi i väntans tider. Vi ska förmodligen få hämta valpen i Helsingfors den 18-19 april då Karin ska dit på utbildning. Det blir lite kortare resa för oss på det sättet.

Nu ska jag ut och spana in vårens första krokusar som har kommit upp, dock inte slagit ut ännu!

2009.03.28

Det var den våren!
Precis när man har börjat tro att det blir vår så händer detta: Vinden vänder till öst och för med sig iskyla. Igår var säkert vinterns kallaste dag.
Den kalla ostvinden förde med sig lite snö, men det värsta var ändå den isande vinden som bet genom "märg och ben". Trots bara -4 grader var det kallare än de dagarna då vi hade -20 grader kallt!

Idag är det ca 5 grader varmt och vindstilla. Snacka om aprilväder!

Idag ska vi, husse och matte åka till Finland. Resan har två syften: Dels ska det bli en minisemester, dels ska vi åka och se på den beställda valpen i finska Oravais. Det ska bli sååå spännande. Bilder på valparna kan man se på

http://seratsu.kuvat.fi/kuvat/Muita+koiria./Lapinporokoiria/Hagassessan+V-pentue./


Det blir båt från Stockholm till Åbo på natten mellan lördag och söndag och åter på söndagkväll. Förutom båt blir det en bit att köra på finska sidan.

Igår föddes det två små lamm hos oss, en kille och en tjej. Nu är det bara en tacka kvar att lamma.
Det här är normalt årets bästa tid då alla de små kommer men i år har det varit mycket tårar. Först förlorade vi två tackor och sedan förolyckades det första lammet. Nu hoppas vi att det är nog med tråkigheter av det slaget.

I övrigt är det som vanligt, det finns en massa småplantor som ska skolas om. Det blir det första efter Finlandsresan. Sedan får vi se ifall det går att sätta plantorna i växthuset med en värmefläkt. Platsen vill ju inte räcka till inomhus.

Vi tror nog på våren i alla fall!

2009.03.20

Nu våras det på allvar. Bofinken kom i måndags, den 16:e, alltså en dag tidigare än förra året. Tranorna trumpetar vid ån och lärkan har visat sig efter vägen. Snön försvinner "i ögonen" och det är varmt och soligt på dagarna.
Vid fågelmatbordet är det ännu full trafik. Det mesta är mesar; talgoxe, blåmes och talltita men även grönfink, pilfink och koltrast kommer dagligen. T.o.m ett par domherrar besöker matbordet nästan varje dag.
Nappe sitter ofta antingen under matautomaten eller också i plommonträdet som automaten hänger i. Än så länge har vi inte sett att han skulle ha fångat någon fågel men det är väl kul att kolla på dem.

Dagarna har blivit så mycket längre och ljusare så det känns som om man föds på nytt.

Min syster med man besökte oss igår kväll. När de kom körande på "vår" vär, en liten grusväg, såg de ett djur som travade på vägen. När de närmade sig djuret hoppade det av vägen och lade sig platt på åkern intill. Avståndet till bilen var ca 15 meter. De kunde se ett runt ansikte och tofsöron. Det var med all säkerhet et lodjur som spanade in dem!

Idag på morgonen stod det en vacker räv i tomtgränsen för att sedan trippa runt på tomten innan den försvann i skogen intill.
Så vi lever i rena vildmarken, bara 2,5 mil ifrån Västerås stad!


På bilden syns Diva med kompisen Olga.

2009.03.15

Igår hade vi en händelserik dag. Vi skulle åka till Mora där SLK Mellansvenska (Svenska lapphundklubben) hade årsmöte. På morgonen gjorde vi vår vanliga morgonpromenad som visade sig att inte bli så vanlig som vanligt. Ca 700 meter hemifrån mötte vi ett spår på vägen. Lite längre fram försvann spåren ner mot Svartån, som  rinner kanske 200 meter ifrån vägen. Spåren var efter ett stort hunddjur. Vi gissade på varg!

Se på bilden, spåret till höger är det som vi tror är varg, det vänstra är efter Raiku, vår karelska björnhund. Hon är inte så liten hon heller men jämför man spåren så är hennes spår ungefär hälften så stora som de andra.

Eftersom länsjaktvårdaren bara befann sig "ett stenkast" ifrån oss just för tillfället ville han gärna se spåren. Han kom, såg och tyckte att spåren var för små för att komma från en varg.

Det var svårt att tro på, men vi kunde inte heller ifrågasätta honom. Han hade ju spårat vilt mycket mer än någon av oss.

Vi åkte iväg mot Mora och mötet. Ungefär halvvägs ringde telefonen, Det var jaktvårdaren som ringde och sade att det kanske ändå var en varg. Han hade anlitat en expert som skulle komma och titta på spåren.

Idag ringde jaktvårdaren och berättade att han ännu inte hade fått besked om spåren, däremot hade han fått höra att någon hade sett ett vargliknande djur ett par kilometer hemifrån. Riktningen var densamma som spåren försvann åt.

Det är väldigt spännande. För ca en månad sedan såg jag liknande spår, vid nästan samma ställe. Om det är en varg, så har den kanske funnits här en tid. Det är ju bara ca. 5 mil till Uttersberg där det bevisligen har funnits ett revir med reproduktion i form av någon valpkull. De unga vargarna vandrar ju ut så småningom, i alla fall hanarna.
Hoppas att det inte blir problem med dem, vi har ju några får. Själv tycker jag att vargen är ett fascinerande djur och skulle bli glad om jag fick se en vild sådan.

(På kvällen bekräftade viltspåraren per telefon att det var vargspår vi hade sett på vägen!)

Efter mötet i Mora åkte vi hem över Vikarbyn. I Vikarbyn finns en bror till Kippis. Vi hade inte sett honom sedan han flyttade till sina nya ägare d.v.s för över tre år sedan. Så vi ringde ägarna och som tur var så var de hemma och vi kunde komma och hälsa på Ossi (och dem).

Ossi är en lite kraftigare avbild av Kippis, samma vackra, galna, härliga hund som brorsan. Det var verkligen underbart att få se honom. Till saken hör att Ossi har ett otroligt härligt liv; han springer lös på gården, han jagar med husse, är med husse på jobbet och är allmänt omtyckt. Både Ossi och Kippis är väldigt sociala "finnar", de går bra ihop med alla, tycker om såväl folk som fä. 
Förutom att vara social, är Ossi en ovanligt väluppfostrad och lydig finsk spets!Vi är verkligen imponerade!

Enda smolken i glädjebägaren hos Ossi är att det finns så mycket varg alldeles runt knuten. Matte och husse är oroliga över sin hund, helst i samband med jakt.

Vi hoppas att få se Ossi på någon utställning framöver och kanske kan man lura ut dem på något jaktprov också.

Att få träffa Ossi med Matte och Husse var en sådan perfekt avslutning på en trevlig dag.

2009.03.11

Nu kommer vårtecknen slag i slag. I måndags såg husse sex tofsvipor vid vägen och idag har det kommit ett litet bagglamm.
Det är årets bästa tid när de små börjar anlända! Nu hoppas vi på att det ska komma några till.
Idag har det snöat mest hela dagen och vädret har varit ganska trist med mycket moln. Det skulle kunna räcka med snö nu, men å andra sidan, nysnön tar ju alltid med sig lite av den gamla, när den sedan smälter.

Vårsådden är i full gång och då menar jag sådant som tomater, paprika och en del blommor. En del har kommit upp redan, så det är fullt upp med omskolning av plantor och nysådd av andra. 

Även inneblommorna har fått lite ny jord men det finns ännu mycket att göra med dem. Ett av glädjeämnena idag är en röd kamelia som ser ut att slå ut  sina blommor i dagarna. Den påminner om en resa till San Diego, Kalifornien. Under tiden där besökte vi en stor trädgård där kameliorna var som mindre träd och i full blom. Årstiden var februari.
Dit vill vi gärna igen!


09.03.02

Det är ännu vinter hos oss, även om man kan börja ana att våren är på väg. Solen värmer och även om natten har varit kall stiger temperaturen snabbt i och med att solen visar sig.
Blåmesarna håller på att bråka om fågelholkarna, flera har varit på husvisning i "radhuset". Nya holkar ska upp för ju varmare det blir desto fler fåglar kommer det.

Hundarna trivs med snön och det gör husfolket också. Såhär ska vintern vara. Med snö och kyla.

Vi lever i väntans tider. Den 21 februari föddes det en kull lapska vallhundar i Finland. En av tjejerna i kullen är reserverad för oss! Så i slutet av april, om allt går väl, kommer det att bli smått i huset. Vi är mycket spända på nyförvärvet och ska försöka komma iväg för att hälsa på henne om ca en månad.

Det är alltid roligt med en ny valp, litegrann som att få en baby i huset. Med allt jobb med att få henne rumsren, springa på utställningar, aktivera henne, hitta på det man ska "hålla på med" med just henne.

Kaira älskar ju agility, Raiku är en riktig spårspecialist och småfinnarna håller koll på fåglar och alla andra djur som vågar visa sig. I skogen är de mångsidiga och kan ta upp såväl älg som vildsvin. Diiva är galen i bollar och duktig på att apportera, hon formligen kastar bollen på en om man inte låtsas om henne. 
Det ska bli spännande att se vilken aktivitet som blir den nya lilla damens favorit. 

Nu är det snart dags för årets lamm att göra entré. Tyvärr miste vi i dagarna två tackor som skulle till att lamma. Det är väldigt ledsamt med de djur som man har haft i flera år. Det spelar inte så stor roll om de är får eller katter eller hundar.
Nu hoppas vi i alla fall att det går bra med resten av fåren.



09.02.25

Vintern håller i sig. Idag har det visserligen varit 5 grader varmt och dagsmeja, men snön ligger kvar och allt är rent och vitt. Hundarna älskar snön. T.o.m Kaira, som ju vanligen beter sig mycket behärskat, kör in nosen i snön och plogar sig fram.
På promenaden hittar hon en massa spår som måste följas upp, för att inte tala om dessa elstolpar som måste skällas på! 

Kaira hittade vittring av vildsvin på en elstolpe i höstas och har sedan dess betraktat stolparna som någonting väldigt misstänkt. Om hon råkar komma för nära en stolpe på promenaden utan att ha full koll, kan hon hoppa till, backa och sedan skälla på stolpen som besatt. 
Så, ifall ni har vägarna förbi och råkar se en kvinna hålla om och klappa en elstolpe, så behöver ni inte ringa jourhavande psykiater, det är bara matte som försöker få Kaira att inse att stolpen inte är farlig.

Napoleon har blivit stora pojken. Han får gå ut själv numera. Det är kul och spännande. Igår kväll kom han in med en mus eller sork. Ingen fick komma för nära för då morrade han; det var ju hans byte. Det går inte att säga om han själv har lyckats fånga den, det kan lika gärna vara någon av de äldre katterna som har bjudit på den.
Nappe sitter gärna under fågelmatbordet och spanar. Än så länge har han dock inte fått tag i någon fågel, så det är ju bra.

Idag har husses syskonbarn varit på besök. Det är sportlov. Från att ha varit skräckslagna, så fort katterna eller hundarna har kommit i närheten, har det blivit riktiga djurvänner av dem. Idag har stackars Fia blivit omkramad för "kung och fosterland" av båda småttingarna.

Det känns bra!

"Lillhusse" jobbar natt så alla hundarna har fått bo inne i storstugan. Tyvärr får de vara instängda, gängvis, i olika rum, då Kaira inte är vän med Tiksu och Raiku. En vecka till, sedan blir det som vanligt igen, skönt!


2009.02.14

Idag är det Alla hjärtans dag eller Valentine day som det heter ursprungligen.
Dagen har varit strålande vacker med 1-2 grader kallt och full sol. En fin vinterdag som vi inte är så bortskämda med. De senaste åren har ju bjudit på mer eller mindre gröna vintrar.
De senaste dagarna har varit rena rama "ljusterapin". Inte nog med att dagarna har blivit längre, snön gör att det överhuvudtaget inte blir helmörkt, inte ens på natten. Det tycker vi om!

Napoleon, vår söta lilla kisse är heltam numera. Han kommer gärna och lägger sig i famnen då vi sitter och ser på TV. På nätterna ligger han gärna på någon av oss, det är väl varmt och mjukt . Han har inte fått gå ut ensam ännu, men nu har vi börjat släppa ut honom, på altanen. Under uppsikt än så länge och endast då mamma Olympia inte finns i närheten. Hon försöker få med honom då och då fortfarande. 
Kattluckan är ännu stängd utåt. De vuxna katterna har löst det problemet på var sitt sätt. Fia, vår äldsta dam har lärt sig att peta upp luckan inåt och smita ut, utan att få sin svans i kläm. Bossen kliver upp på fönsterbrädan närmast min säng och skramlar med träpersiennen tills jag vaknar och släpper ut honom. Detsamma gör Trassel de gångerna hon söker sig in här i huset, hon håller mest till i lillhusses stuga. Olympia jamar och skramlar med kattluckan tills någon förbarmar sig över henne.

Luckan är öppen inåt så alla kan komma in då de vill.

Hundarna trivs med snön. De kör gärna ner huvudet i snön och "plogar" sig fram. Alla har vackra, tjocka pälsar, nu skulle man ställa ut dem! 
Vi ska se om det blir någon lämplig utställning inom rimlig avstånd. 
Vi hoppas på att även våra valpköpare vill ställa ut sina hundar åtminstone någon gång. Om inte annat så för att få en professionell bedömning på sin hund.

Jaktsäsongen är ju nästan över. Snart är det bara årsgris och galt av vildsvin som får jagas. Det kan föra med sig någon eftersök för Raiku, men "småfinnarna" har semester fram till hösten.

2009.02.08

Vintern håller i sig! I natt har vi fått 10-15 cm nysnö. Det är väldigt vitt ute; när solen kom fram en stund på dagen, gick det inte att titta ut utan solglasögon. Det är så fantastiskt fint!

Nu är veckan med barnbarnen slut. Det har varit mysigt att få rå om de kära ungarna. Alva har tagit hand om Kaira som vanligt, de två är som ler och långhalm. Johanna har sett på det hela mera från ovan. Hon är mest "kattmänniska".

Under veckan har vi haft marodörer i trädgården. Transparent Blanche- äppelträdet är ringbarkat upp till en halv meter, det återstår endast att såga ner det helt. Paradisäppelträdet likaså för att inte tala om gullregnet. Av det kvarstår två kinesiska ätpinnar. 
Därutöver är ett par småträd i det tilltänka "woodland" ett minne blott.

Det blir så när man glömmer bort att det finns hungriga harar i skogen intill. Det har varit lugnt i ett par vintrar så ingen tänkte på att skydda småträden.

Nu har dock husse hämnats på haren, den hänger och väntar på grytan!

2009.02.05

Nu väntar vi på mera snö. Om väderleksrapporten stämmer ska det bli en hel del. Det kan bli synd om rådjuren med tanke på skaren som då blir kvar under snön. Ja, vi får väl se.

Skaren kan ju vara besvärlig för en hund med baksporrar. Sporrarna sitter så lågt att de hela tiden kommer i kontakt med snön (skaren). Är hunden då livlig kan det bli riktigt besvärligt.
Våra små damer hade baksporrar alla utom en. Det är ganska vanligt, om än inte önskvärt hos finsk spets. De mer vana uppfödarna brukar ta dem medan valpen är nyfödd. Eller har gjort det, det är förbjudet numera. Det räknas som kupering som ju är totalförbjudet. Då veterinärerna inte gärna söver en liten valp, blir borttagande av sporrar en uppgift för de nya ägarna.

Lilla Erja har fått sina baksporrar borttagna nu, det blir skönt för henne.
Tack Ingrid och Lennart för delrapporten om Erja, det är verkligen roligt att få höra om er och henne!
(Och så trevligt med uttrycket skarklor. Det är ju verkligen talande, man vet precis vad det handlar om!)

2009.02.02

Idag har jag fått låna dator av barnbarnet, dærav de norska tecknen. Min egen dator ær ute och går .

Det ær tio grader kallt och strålande sol, alltså perfekt vintervæder!

Utstællningen på Tomteland ær øver med godkænt resultat. 
Den innebar både glædjeæmnen och besvikelser. En domare av høg kvalité, medan den andre var en besvikelse. Men det ær omøjligt att veta i førvæg hur en ny domare ær. Denna hade inte dømt før føreningen mer æn en gång tidigare.  Nu førstår, i alla fall jag, varfør.
 
Arrangemanget fløt tæmligen bra och miljøn var en perfekt inramning till alla lapphundarna. Tomten gjorde oss sællskap hela dagen  och ett par troll tog hand om barnen. Hæxan var domare vid "Barn med hund" med  assistans av en klubbmedlem.

Det var jobbigt men roligt så det måste vi gøra om!

Idag tar vi det lugnt, en liten promenad och sedan parkerar vi med ett grisøra (hund) och en bok (matte).

Bilden intill førestæller Viggo inspekterande sin husses fjællripor, skjutna i  norska fjællen.
( Lånad från barbarnets dator .)

09.01.20

Idag snöar det. Riktigt stora härliga flingor.

Dagarna flyger iväg nu. Just nu är det SLK:s vinterutställning som tar mycket tid i anspråk.
Anmälningarna har kommit hit per e-post och lagrats i hemmadatorn och som tur var även på papper i en pärm. Hemmadatorn tog och tackade för sig och bröt ihop.

Moderkortet hade gett upp. Datorn är inlämnad för reparation och det skulle förmodligen gå att rädda innehållet, bl.a över 4000 bilder. Det tackar vi för!
Större delen av bilderna finns ändå på cd-skivor men inte alla. Alla valpbilderna t.ex finns bara på hårddisken.

Ja, ja, man tror ju inte att det ska hända en själv, i alla fall inte just nu!

Tjejerna (Raiku och Tiksu) har löpt färdigt så stackars Kippis kan bli sig själv. Det har varit väldigt jobbigt för honom. Men nu är allt som vanligt, han kan gå fritt med sina damer i hundgården och inne.

Lilla Nappe kommer numera och klättrar upp i knä´t och leker och gosar som vem som helst.

Olympia fortsätter att orsaka matte gråa hår med sin frånvaro, nu senast en vecka igen. Just nu ligger hon dock och sover här alldeles intill matte.

Olga har varit osynlig den senaste veckan, det är oroande.

Har man inga bekymmer, skaffar man sig några djur och då ändras allt!
Men man får ju ta det onda med det goda.

Nu är det dags att återvända till anmälningarna till utställningen.



2009.01.09

Idag är det strålande väder, full sol och ca 4 grader varmt. Det blåser lite men vinden kommer från sydväst och är mild, nästan varm.
Det är nästan som i mars, det droppar från taken och frosten har nästan försvunnit från träd och buskar.

Raiku har löpt färdigt så hon och Kippis delar hundgård idag. Tiksu är i höglöp och har sin egen "kupé" i lilla hundgården intill. 

Eukkos husse hörde av sig och berättade att de trivs bra ihop och har trevligt tillsammans. Det är ju verkligen det man vill höra! Vi kanske får se dem snart också.

Nappe är vild och galen, han hoppar på hundarna, klättrar i blommorna, spöar morsan och morfar och kan köra rally kvällen lång. Han kan även stanna i famnen frivilligt numera. 

I övrigt är allt som vanligt igen. Nu när julen är över kan man komma ner i varv och stanna upp lite. Även om man inte stressar medvetet så tycks det ändå uppstå en viss stress innan jul. Det ska vara julklappar och städning och matlagning mm. Nu kan man ta dagen som den kommer igen .

Så nu ska jag hoppa i bilen och åka och handla.

2009.01.04

Det nya året har verkligen bjudit på snö och kyla. Det är vitt på marken och på träd och buskar. Det mesta är frost som har fallit ner, men det spelar ingen roll, bara det är vitt.
Lite mera snö skulle inte skada, då växtligheten inte har mycket skydd mot kylan med detta tunna "snötäcke".
Vi njuter ändå av detta vita, både folk och fä.

SLK ska ha en utställning på Tomteland i Mora den första februari. Anmälningarna har trillat in hela veckan. Det ska bli spännande med en vinterutställning då våra hundar brukar ha den finaste pälsen och annars också trivs i kylan. Det gäller bara att själv vara påpälsad ifall det blir riktigt kallt.

Lilla Napoleon börjar göra skäl för namnet, redan nu vid ca 4 månaders ålder, är han nästan lika stor som gamla Fia. (Nu var väl inte Napoleon så stor, men namnet är ju stort.)
Nappe kommer upp i vår säng på nätterna och busar eller sover, leker gärna med våra tår under bordet och älskar Tiksu. Tiksu och han kan leka långa stunder. Ibland lägger sig Tiksu halvt över Nappe så han inte kommer någonstans och naggar honom i pälsen. Ibland hoppar Nappe och anfaller Tiksu och biter henne där han når, i öron och tassar mest.
När vi får gäster brukar han dra sig undan. När gästerna har gått kommer han fram.
Han gillar fortfarande inte att ligga i famnen. Man kan få stryka honom över ryggen men inte för länge, då sticker han.

Raiku och Tiksu löper båda två så Kippis är utvisad från stora hundgården. 
Han har sin lilla hundgård intill så han är inte ensam ändå. På kvällarna sjunger han i sin bur och är högst olycklig. Han äter nästan ingenting. Han är bara olycklig!
Det är tur att tjejerna löper nästan samtidigt så att eländet är över ganska fort.

Tack all vänner för alla Jul och nyårshälsningar! Vi önskar alla en god fortsättning på det nya året!

2008.12.28

Detta år håller på att dra sina sista andetag, tre dagar kvar! Precis när man har vant sig vid att skriva 2008 är det dags att lära om.

Vi har i alla fall äntligen fått lite kyla och en aning snö. Det har varit helt underbara dagar med sol och torrt väder. Man har även lovat att det ska hålla i sig ett tag. Härligt!

Efter kontakt med våra valpköpare har vi fått höra att valparna mår bra, de flesta av E-kullen har fått vara ute i skogen och verkar trivas med livet.

Storhundarna ser ut att må bra av vädret och de aktiviteter som står till buds. Just nu löper Raiku så där har vi fått stå över den senaste gemensamma älgjaktdagen. Kippis fick vikariera för Raiku.
Det var ganska odramatiskt, i sista drevet sköts de återstående kalvarna. Så nu är älgjakten över, men det finns ju rådjur och vildsvin kvar. På måndagen är det samling till en jaktdag då det ska jagas lite av varje. På jaktmarken finns gott om skogsfågel så nu är det läge att prova Kippis och Tiksu!

Julen är över, tomten var som vanligt välgigt generös. Matte fick bl.a en bandsåg och favoritparfymen.  
Husse agerade även tomte för sina syskonbarn. Det gick galant! Han har ju kroppen för en riktig tomte . Ingen av syskonbarnen har ännu kommit på att det är morbror bakom masken.

Nappe kommer och ligger på mattes täcke på nätterna! I övrigt är han vild och galen och helt härlig. Han blir kvar hos oss. Det är husse som har bestämt det. Nappe har ju verkligen blivit husses kompis.

Gott Nytt År!

2008.12.22

En dag till så är det jul!
Vi har fått en delrapport från Erjas familj, TACK! Det medföljde en vacker bild på lilla damen sittande på en björnfäll. Jo, jag tackar jag!
Hon verkar arta sig bra. Vi hoppas att få se henne framöver.

Tiden bara rinner iväg.
I helgen har barnbarnen och dottern varit på besök och då går tiden ännu fortare . Hundarna stortrivs då det hela tiden finns någon som håller på med dem.
Annars har det varit väldigt lugnt sedan även Eukko flyttade.

De senaste veckorna har det mesta av tiden gått till julstök; lite bak och lite matlagning och pyttelite städning. Vi tjuvstartade med julmaten då barnbarnen var här. Det är kul att bjuda på svensk och finsk julmat då de har lite andra traditioner i Norge.

Nu är hela familjen förkylda så julen blir verkligen lugn. Det var nog bra att börja i lite förtid, nu blir det inte mycket ork till firande då alla är snoriga och har ont både här och där.

Vi önskar alla våra vänner en riktigt

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!


2008.12.14

Nu har då även Eukko funnit sin plats. Igår kom hennes nya husse och hämtade henne. Hon har flyttat till Gnesta. Hemresan hade gått bra utan någon gråt och en promenad vid nya hemmet hade varit intressant.

Lycka till Lars-Uno med Eukko!

Men vad är det man utsätter sig för! Att ha kvar en valp så länge gör ju att man fäster sig vid den mer och mer, att skiljas från henne var fruktansvärt!

Ändå kändes det helt rätt. Även Eukko kommer att få jaga och vara en familjemedlem. Vi kommer att få träffa henne ibland, då vi bor mittemellan hennes husses jaktmark och hemmet. 

Eukko är en liten självständig tjej, som säkert finner sig till rätta snabbt. Hon förtjänar också att få vara nr 1.

Nu har vi snö på marken igen! Igår fanns det snö på träden också men där har det börjat rasa av då det är 2 grader varmt idag. Vi hoppas att det inte smälter bort helt igen.

Napoleon har blivit en riktig pest! Han använder mattes hibiskus som klätterträd. Det ser ganska farligt ut då hela blomman svajar som i storm när han svingar sig i grenverket! Förutom det är det tydligen kul att sitta i blomkrukor. Det finns blomjord på alla fönsterbrädor, golv och möbler som finns i närheten. Dammsugaren ska helst stå framme hela tiden.

Men han har börjat söka kontakt och vill gärna vara där vi är.

 

2008.12.10

Dagen har åter varit grå, ändå inte så hopplöst grå som tidigare tack vare det tunna nya snötäcket. Under snön finns visserligen den blöta leran kvar och den följer naturligtvis med in. Nu har man lovat lite kallare en dag men sedan kommer det varma vädret tillbaka. 

Napoleon härjar på nätterna så det lämnar vissa spår. Natten till måndagen hade han haft kul i en hibiskus. Halva blomman fick klippas bort då grenarna var brutna! Det låg drivor av jord på golvet, på blombordet och till och med uppe på frysskåpet!

Husse har varit och jagat vildsvin i kväll. Själv hade han inte turen med sig, men kompisen Bengt sköt en galt på 90 kg. Så det ser ut att bli en julskinka i alla fall!

Vi har fått en förfrågan på Eukko igen. Det är folk ifrån Gnesta som ska komma och se på henne. Vi får se om tycke uppstår. I så fall kommer hon att bli den av valparna som bor närmast oss. 
Eukko ser ut som en tonåring, lite kalvaktig och långbent. Det är svårt att få bra bilder av en som har hennes energi. Dessa digitala kameror hinner inte med riktigt. Idag har vi gjort ett försök att få någon bättre bild, men det blev väl sådär... 

Nu är klockan nästan midnatt och det är dags att gå och knyta sig för att orka fortsätta med julstöket i morgon.
 

2008.12.06

Det var en kort vinter, igen!
Från att ha varit vitt och rent i någon dag har det åter blivit blött och mörkt. Nästan all snön är borta och i Tores gamla hage* är det en sjö. Om det fryser på nu har vi en fin skridskobana där.
Temperaturen ligger några grader över noll, men just nu är det i alla fall uppehåll.

Idag är det Finlands självständighetsdag så ikväll tänder vi två ljus i fönstret för Finland.

Vi har fått en hälsning ifrån Erjas familj. Erja mår bra och busar med sin kompis, taxen Malte. Det är roligt att få höra att allt går bra och att ni trivs med varandra.

Vi har Eukko kvar. Hon växer och blir vackrare för varje dag. Alltså blir det svårare och svårare att tänka på att sälja henne. Ändå hoppas vi på att hitta ett hem åt henne hos någon som verkligen uppskattar henne.
Vi har ju haft sådan tur med de andra flickorna.

Lilla Nappe växer också, och framför allt blir han lugnare och tamare hela tiden. Nu kan han t.o.m slappna av i famnen och har ingen brådska att komma iväg. Som synes på bilden, börjar han bli stora pojken. Mamma Olympia försöker locka iväg honom i stort sett varje kväll; hon ska ju ut till silon vid stora vägen. Hittills har vi lyckats hålla honom inomhus och ska fortsätta med det så länge det går.

Nu är det snart jul. Lite julstök blir det i form av fönsterputs och några småtomtar här och där. Lite bak för doftens skull och mycket julmat.
Husse har försökt att komma åt att skjuta ett vildsvin, storlek större, för att få en riktig skinka till jul. Det har inte lyckats än, men skam den som ger sig.
Martti, en kille i jaktlaget sköt en galt på ca 100 kg i veckan. Den ska två andra i jaktlaget få dela på.
Vi kanske ska köpa den där halva grisen (tam-) som vanligt till jul.


*Vi hade en häst tidigare, därav namnet. Han var en före dett travare. Han heter egentligen Torvigg, men kallades Tore. P.g.a tidsbrist sålde vi honom och numera är han ridhäst i Uppsalatrakten.

2008.11.29

Det var den snön!  

Nu är det kolsvart igen ute. Och smutsigt. Varje gång hundarna har varit ute är det 24 tassar att torka.
Katterna tar oftast den "högsta" vägen in när de har varit ute och rastat sig. Det vill säga; över soffan och soffbordet, upp på diskbänken efter att ha lämnat ett prydligt spår av lera över vardagsrumsgolvet. Sedan upp på arbetsbänken för att äta och upp i klätterställningen för att sova.

Sova är väl också en lämplig sysselsättning när vädret är som det är.

Samtidigt har man ju fått en ny chans att städa upp ute på gården och kupa de rosor som missades tidigare. I stället för det vackra snölandskapet får vi titta på de inneblommor som har satt igång att blomma mitt i vintern. Alltid något!  

Det blev väldigt gnälligt det där...
Så farligt är det väl inte, men det var väldigt skönt med snön och den lilla kylan. Nu får vi bara hoppas på att det återkommer.

Vår lilla Eukko blir bara vackrare för varje dag. Vi hoppas på att hitta en köpare som vet att uppskatta det. Hon är envis, glad, tokig, tuff och jättego.
Undra på att det är svårt att få iväg en säljannons på henne!

Lilla Nappe blir tamare för varje dag som går. Av ren bevarelsedrift håller han sig till klätterställningen när hundarna är inne. När vi går och lägger oss på kvällen sätter han igång med mamma Olympia. Då busas det som bara den för då är hundarna instängda i sovrummet med oss.


2008.11.22

Dagen har gått i älgjaktens tecken. Denna gång fick både Raiku och Kippis vara med. Och husse och matte förstås.
Det skulle skjutas två kalvar, det enda som är kvar av älgtilldelningen. Även hjortkalv var tillåtet.
Vädret var perfekt, sol och ca 5 grader kallt. Matte satt på pass vid första drevet.
Det kom ut en älgko och en älgtjur, en sk. udda sextaggare*, bara 20 meter ifrån passet. Kon stannade och tittade länge på den kostiga figuren som satt på en pall mitt i skogen. När hon var säker på att det inte var någon fara, gick hon iväg och då vågade även tjuren, som hade väntat i ungskogen, börja röra på sig. Ingen av dem var ju skjutbar så de fick löpa.
Kul i alla fall att få se dem på så nära håll.
Även vid de andra två dreven satt matte men inga fler djur kom inom synhåll. Det var härligt ändå att sitta i solen med den tysta skogen bakom.
Allt som allt såg laget två kor med enkelkalv och en med dubbelkalv, en ko, kalv och tjur samt de två, ko och tjur, som kom iförsta drevet. Så djur fanns det men inget blev skjutet. Det kan bli så när jägarna tar sitt ansvar och inte skjuter hejvilt på allt som rör sig.

Alltså en perfekt dag i skogen!

Lille Napoleon är handtam numera. Och att han är son till Olympia råder det ingen tvekan om, han äter allt och hur mycket som helst. Och fort ska det gå!
Han ser ut som en gråsvart boll med en svart svans, tassar och huvud. Så söt som få!

* Det finns inget som heter ex.vis fem taggare, alltså två taggar i ena och tre i andra hornet, utan då är man en udda sextaggare.

Nu är klockan nära midnatt så det är dags att krypa i säng.

2008.11.21

Idag är det höstens hittills kallaste dag. På morgonen var det -8 grader ute. Nu har det stigit till ca -3 grader. 
Pricken har blivit kastrerad idag och är lite vinglig på benen ännu. 
Nappe blir tamare för varje dag, idag har jag fått ta upp honom utan att han protesterade alls. Ett stort problem är Eukko, hon släpar runt stackars Nappe så fort hon får tillfälle.
Igår och idag har hundarna skällt mest hela tiden. Orsaken är en fasantupp som envisas med att spatsera runt på gården, främst under fågelmatbordet. Är väl hungrig stackaren! Han får gärna komma och äta där, men mellan varven önskar jag honom all världens väg.

Vi har fått en förfrågan på Eukko, vi får se om det blir något av det.

2008.11.16

Det har kommit lite snö idag. Så mycket ljusare det blir då i det annars så tråkiga gråa höstvädret.

Lugnet har lagt sig här hemma. Både Olympia och Nappe verkar vara nöjda med att vara hemma. Olympia vill inte ens gå ut även om man bjuder henne fri väg. Nappe verkar även betydligt lugnare än förut. 

Kanske drog Olympia iväg med honom för att visa hur eländigt det kan vara där ute och att det är skönast att vara hemma.

Inte vet jag, men det är i alla fall skönt att de är hemma!

2008.11.15

I natt vid fyra kom Olympia hem, ensam.
Vi har varit och letat efter Nappe varje dag. Husse har satt ut en fälla och åkt och kollat den fyra gånger per dygn. Han har lyckats fånga två katter, en svart-vit och en beige, men ingen av dem vi sökte.
Just nu är han ute och ska flytta fällan till ett nytt ställe.

Senare på eftermiddagen ska vi göra ett försök att släppa ut Olympia och spåra henne med hjälp av Raiku.
Då vi inte har sett Lilla Nappe alls sedan de stack iväg, är vi inte helt säkra på att han finns vid silon. Därför måste vi försöka få rätt riktning för fortsatt letande.

Vi hoppas att han har klarat sig och att vi får hem honom snart igen.

2008.11.15 kl. 22.00
Klockan tre släpptes Olympia med blodkladd på tassarna. (Blodet är fryst/upptinat nötblod, införskaffat för Raikus spårträning.)
Klockan var lite över fyra då husse gick iväg med Raiku för att spåra Olympia. Telefonen ringde efter ca en kvart. Det var husse som hade mött Olympia med Nappe bara 300 meter hemifrån, på väg hemåt!
Olympia hade tydligen gått raka vägen till silon för att hämta hem sin son! De gick hemåt genom skogen sista biten och kom fram vid huset samtidigt med husse och Raiku.

Det tog en liten stund att locka Nappe så nära att husse fick tag i honom och kunde bära in honom. Han var hungrig och ganska skygg men fann sig tillrätta snabbt.

Nu ska vi öva och öva på att bli sociala. Jag tror det kommer att bli bra!

Nyss fick vi se att Eukko och Nappe hade närkontakt utan att Nappe skrek och rusade upp i klätterställningen.

2008.11.12

Idag är det tråkiga nyheter; Olympia, den olyckan, lyckades locka iväg sin lilla unge igen.
Vi hade sett att hon gärna ville iväg och att hon inte ville gå ensam. Varje gång vi släppte ut henne kom hon lika fort in igen och kallade på Nappe. Vi ville hålla honom inomhus tills vi visste att han litade på oss, så alla fönster och kattluckan var stängda. Till natten öppnade vi dock sovrumsfönstret på glänt. Springan var så liten att ingen av katterna kunde komma ut på egen hand. Hur som helst lyckades någon av dem peta upp haspen och på den vägen är det.
Varken Olympia eller Nappe har visat sig på hela dagen så imorgon åker vi ut med en fälla till silon.
Vädret är tröstlöst, kallt och regnigt. Inte kul för en liten långhårig kattunge att vara ute i!

2008.11.07

Idag är vädret gråkallt och tråkigt. Vi hoppas på sol senare, molnen visar lite sprickor redan.
Hundarna är ute i hundgården, men lilla Eukko vill inte! Så fort hon får se någon röra sig utanför, så talar hon om att det här liknar ingenting, jag vill ut härifrån! Igår var det annat då hon upptäckte en mus eller sork mellan stenarna. Då var det inte lätt att få henne ut från hundgården. 
Det börjar gå riktigt bra med rumrenheten, det mesta kissande och bajsande sker numera utomhus även om olyckor inne händer ännu då och då.

Lilla katten, Napoleon eller Nappe tar sig mer och mer. Han kommer ut på golvet och leker, helst när hundarna är ute förstås. Han morrar inte längre när man försöker klappa honom men skyggar ännu om man går för fort fram. Det blir nog bra det där så småningom!

Det finns några nya bilder på både Nappe och hundarna i fotoalbumet.

2008.11.01

Nu har första snön kommit även här hos oss. Ikväll är det ca 6 grader kallt och stjärnklart.
Fågelmatbordet har tagits fram och trafiken är tät där. Även en sparvhök var på besök men det blev inget byte denna gång. Småfåglarna kan söka skydd i barrväxterna intill och det gör att rovfåglar inte har så mycket att hämta här. De flesta småfåglarna är mesar och pilfinkar just nu, även om jag såg en bofink där ännu i veckan.

Vi har ännu kvar Eukko. I förra veckan kom det ett samtal från Finland där det tydligen finns ett visst intresse. Det har dock inte blivit något mera av det. 
Så vi vill fortfarande helst hitta en fodervärd, i andra hand sälja lilla Eukko. Det är väldigt frestande att ha kvar henne, men vi har lite ont om plats just nu.

Det kan ju hända att problemet löser sig självt; finns det ingen fodervärd eller köpare så blir hon ju kvar, ont om plats eller inte.

Olympias son, lilla kattungen, är fortfarande rädd men man kan få klappa honom om man är försiktig. Saken kan ju inte bli bättre av att Eukko jagar honom så fort hon får tillfälle. Två gånger har jag kommit på henne då hon har burit kattungen i pälsen!
Konstigt nog är katten alldeles tyst då?! Det kanske påminner om när mammakatten bär sin unge med ett grepp om nacken.

Vi har fått rapport om Erja och allt har gått bra där. Hon har nya lekkamrater och har funnit sig väl tillrätta. Tack Ingrid och Lennart!

Det finns ett litet videoklipp på Kippis och Eukko på sista sidan.

Nu är klockan inne på andra november så det är dags att gå och sova.

2008.10.23

Nu har då den tredje lilla damen, Erja funnit sin plats! Hon har flyttat till Brunflo, till Lennart och Ingrid.
Det kändes väldigt bra! Igen!
Hon ska vara familjemedlem och få jaga senare i livet. Det var planen, och det stämmer väldigt bra med min idé om hundhållning.
Hon ska försöka charma familjens 16 åriga katt, komma överens med närstående hundar (husky och tax) och i största allmänhet fungera socialt. Vilket jag tror kommer att gå alldeles utmärkt. Hon var ju kompis med nya matte och husse direkt.
Hemresan hade gått bra och vi har blivit lovade rapporter hur det går sedan.
Lycka till med nya vännen Ingrid och Lennart!

Vårt lilla nyförvärv, kattungen är fortfarande rädd men inte längre skräckslagen. Idag har jag kunnat klappa honom utan att han sprang och gömde sig direkt. Efter ett tag tyckte han dock att det var nog och kröp iväg. Men som synes så går det framåt.

Eukko har tagit systerns flytt med jämnmod. Hon tyr sig mycket till Kippis som gärna busar med henne. Vi har gått en promenad med Eukko och de stora och det gick förvånansvärt bra att ha fyra stycken i koppel
.

2008.10.21

Idag är vi glada i huset! Olympia, vår lilla "nästan" norska skogkatt (87,5%), har kommit hem med sin lilla unge!

Att hon väntade ungar visste vi. Hon har dock för vana att försvinna till silon vid stora vägen, hela tiden, och bli borta i dagar. Hon kommer hem och provianterar mellan varven och sticker i väg igen.
När hon var ganska rund om magen försökte vi stänga in henne. Ett rum nätades in och hon fick sandlåda och matades där inne. På något sätt lyckades hon rymma igen i alla fall.

En dag såg vi att hon måste ha fått ungarna då hon var smal igen. Vi åkte till silon och letade flera gånger utan resultat. Då var vi ganska säkra på att ungarna var förlorade då vi inget fann.

Hon fortsatte att komma hem och äta och gosa med oss och sticka iväg igen.

Häromdagen kom Olympia hem och såg ut att ha mjölkstockning i en spene. Nästa dag var det borta. För några dagar sedan såg jag henne vid vår väg. Vanligen när hon är där, kan man stanna bilen, ropa på henne och hon kommer fram och får åka hem i bilen. Så icke denna dag. Hon hade ett byte i munnen,  en sork eller mus, och hon satte av i galopp bort mot silon. Då insåg jag att det troligen fanns ungar någonstans, men att få tag i dem skulle inte bli det lättaste.

Nu löste hon själv problemet!

Det var i morse då jag skulle vattna en blomma i datarummet som jag fick syn på en liten dunboll inne i rummet. Grinden - vi har grindar i stället för dörrar - var stängd och i rummet sprang en skräckslagen liten gråsvart boll.
Hon måste ha kommit hem i natt med ungen. Igår kväll lämnade jag grinden till datarummet öppen. I morse stängde jag den innan lilla Björnligan (läs valparna) släpptes lös. 
Kattungen visste inte vilken den skulle vara mest rädd för, mig, på väg in i rummet eller hundarna som väsnades utanför. Till slut bestämde den sig för att jag var den farligaste och försökte ta sig ut genom grinden men det gick ju inte. Bra var väl det då den hade kunnat bli skadad av hundarna.

Jag fick tag i honom (jag tror det är en kille) och det tackade han för med att  bita hål i mitt finger. Han var totalt skräckslagen. Jag fick i alla fall ett bra tag i nackskinnet och satte mig ner på sängen med honom i knät. Efter ett tag blev han lite lugnare, mycket tack vare mamma Olympia som kom fram och tröstade.

Senare på dagen har han varit och ätit ur matskålen men mest sitter han och gömmer sig under sängen.
Det kommer att ta tid att få honom tam, men skam den som ger sig!

2008.10.18

Så har då dagen gått i jaktens tecken. Laget har fällt tre djur och tre återstår. Både husse och matte har varit med och Raiku förstås! 
De två första dreven satt matte på pass men inga älgar visade sig. Dock fick Ahti skjuta en kviga i första drevet och Sven en tjurkotte i det andra. Tidigare i veckan hade ju Martti skjutit en kviga till så nu återstår tre kalvar av tilldelningen.
Raiku har som vanligt skött sig utmärkt. Hon spårade tjurkotten som gick ett par hundra meter efter skottet och lade sig nedanför ett mindre stup. Husse fick åka kana sista biten.
Sista drevet för dagen var matte med och Raiku fick gå och stöta. Hon lämnade dock inte matte många ögonblick.
Kan det bero på att matte lät som en blåsbälg i myren? Den konditionen...

2008.10.13

Raiku och husse har varit ute i älgskogen hela dagen idag. Raiku är ganska nöjd nu, där i soffhörnet. Hon hade haft något djur på benen men inte fått hejd på den så där blev det inget. Däremot sköt en av medlemmarna i jaktlaget - Martti- en kviga, så det var en bra jaktdag ändå. I morgon ska de ut igen!

Eukko och Erja har varit hos djurdoktor´n och fått sin första valpsjukespruta. Det går bra att åka bil, men det är inte kul att sitta i bur längst bak! 

Det ser ut som om Erja blir en Östersundbo. Vi hoppas att de finner varandra, Erja och nya husse nästa vecka!

2008.10.04

Idag har vi verkligen härligt höstväder, soligt och 13 grader varmt. Efter helgens regnande behövs det dock stövlar ute på gräsmattan.
Eukko och Erja har varit med storhundarna i stora hundgården. Det var jättekul. Det fanns massor att upptäcka. Och från de stora stenarna ser man långt. Efter ca en timme ute blev det en liten promenad i koppel. Det gick riktigt bra och väl inne smakade det gott med mat och nu sover de små så sött!


2008.09.29

Efter en frostnatt var det då dags att plocka in det odlade så långt som möjligt. Både tomatplantorna, chili och paprika frös men som tur var gick det att rädda frukten.
Även det mesta av ettåriga blommor frös och fick plockas upp och kastas på komposten.
Det har inte varit det bästa av somrar i år!

Till glädjeämnena hör att vi idag har fått höra att lilla Iza (Etta) mår bra och trivs, samt att familjen trivs med henne . Det känns jättebra! Att Tomi (en äldre finnspetsherre i familjen) tycker att Iza är jobbig är ganska förståeligt, det är samma sak här hemma mellan valparna och vår karelska björnhund Raiku.

Även Eija mår bra, hon har blivir kompis med familjens Golden retriever. Det tog en vecka men nu trivs de
tillsammans. Som sagt tidigare: Det kunde inte bli bättre!

2008.09.27

Nu är det höst här hos oss i alla fall. Det ligger fullt med lönnlöv på gräsmattan och bildar en egen matta.
Små tjejerna växer och deras päls börjar få sin rävbruna färg. Leken blir bara vildare. Det är tur att de är två stycken kvar här hemma då de har såå roligt med varandra.
Idag har det varit så bra väder att vi har varit ute mest hela dagen. Människorna i huset har byggt "gästhundgård" medan de små har varit i en hage intill. Efter en halv dag var alla trötta så det var skönt att komma in och ta en tupplur.
Vi har börjat träna att gå i koppel. Det är inte kul! Men det går bättre och bättre för varje promenad.
Vi tränar även på att kissa ute men det är svårt.

Vi söker fortfarande hem åt två av tjejerna, en av dem, Eukko vill vi gärna ha på foderavtal och Erja behöver en egen familj snarast.

2008.09.19

Nu har ännu en av våra småtjejer hittat sitt nya hem! Idag har Torbjörn och Veronika från Sidensjö i Ångermanland varit och valt ut sin hund. Lilla Etta ska bli deras nya familjemedlem. 
Etta får två "småmattar" och en liten husse förutom de ordinarie. Hon kommer att få jaga och har även en äldre gentleman att charma där hemma då familjen har en finnspets-hane sedan tidigare.

Vi önskar Veronika och Torbjörn med familj lycka till med lilla Etta!

Det blir mer och mer tomt här hemma men det gör inget då vi har så´n tur med våra valpköpare.

På söndagen ska pappa Cacke med husse komma och jaga med oss. Det ska bli spännande att se hur brorsan Kippis sköter sig, han ska vara med.

Vädret är bättre än på väldigt länge så nu ska vi gå ut med resterande tjejer.

2008.09.18

Vi har inhämtat en första rapport om Eija i nya hemmet. Allt har gått jättebra. Eija har inte gråtit någonting! Hon busar med sin nya kompis och så har ju husse Mats tagit pappaledigt så allt är kalas!

De kvarvarande valparna verkar tycka att matte har för lite att göra för farten bara ökar. Idag smet hela gänget ut genom kattluckan, då husse hade glömt att låsa den på morgonen innan han gick. Att fånga in alla blev en utmaning då de gillar att springa lösa.

Lyckligtvis kunde fåren hjälpa till! De var intresserade av valparna och kom fram, och när de närmade sig, verkade valparna tycka att matte ändå var det bästa alternativet.

Fårvallare finns det ju bland hundar, men när får vallar hundar blir det väl lite bakvänt, eller...

2008.09.17

Det tyst i huset idag, eller i alla fall mycket tystare än vanligt. Lilla Eija flyttade igår till sitt nya hem. Aldrig hade jag kunnat tänka mig att det skulle märkas så mycket, men inte heller att det skulle kännas så rätt!
Hon tydde sig direkt till sina nya matte och husse. Hon får en ny kompis i form av familjens Golden retriever och hon kommer även att få jaga när hon blir större.
Vi tror inte att det kan bli så mycket bättre.
Lycka till Mats och Katarina med lilla Eija!

På fredagen kommer det en familj från Örnsköldsvik att titta på nästa lilla dam. Vi får se i fall de finner varandra också.

I dagarna kommer vi att byta namn på hemsidan. Det nya namnet blir
www.kaitiks.se  , och vi skickar den till alla vi har i adressboken. 

2008.09.12

Igår var vi på besiktning, med valparna alltså. Samtidigt fick de sin chip i nacken under huden och sin första parvo-spruta.  Erja fick en vit markering med Tippex i örat då det är svårt att skilja på Erja och Etta.

Allt var OK och utan anmärkning så nu kan de flytta till sina nya hem.

Eija kommer att åka till Torsby på tisdag nästa vecka. Hon är den charmigaste valpen av dem alla. Hon är tuff, ettrig och go! Det blir inte så lätt att skicka henne, men det är ju så det är.
Resten av valparna är ännu hemma och två av dem fortfarande till salu.

Vi hade en långväga spekulant, en dam från Kanada. Av olika anledningar rann det hela ut i sanden.
Det var dock spännande att höra att damen i fråga hade fött upp finsk spets i 33 år. Hon vann med en av dem på världsutställningen i Stockholm nu i höst!
Förhoppningsvis kan vi ha kontakten kvar för framtiden.


2008.09.06

Idag har SLK haft en "Prova-på-dag" i Sala hos Anki Juthberg. Förutom mig själv och min man var det exakt tre personer som kom!

Vi hade en trevlig och givande dag. Vi fick en massa användbara tips om hur vi ska träna våra hundar. Ämnet för dagen var allmänlydnad.
Genom att vi var så få fick vi väldigt individuella instruktioner. Jag tror att både tvåbenta som fyrbenta var nöjda med dagen.
Tyvärr fanns det inte tid att fotografera då alla deltog i övningarna.

Genom att intresset är så litet kommer det att bli svårt att fortsätta med denna aktivitet. Synd, då vi har så trevligt på våra möten.

Valparna har varit i "lillhusses" vård idag. Det har varit lite ostadigt väder så de har fått hålla sig inomhus, men det har gått bra, de har ju haft lillhusse att terrorisera.

2008.09.02

Idag är det väldigt höstlikt väder. Molnen hänger lågt men det är ganska behaglig temperatur, ca 18 grader och uppehåll.
Efter morgonpromenaden med "storhundarna" är det dags att ta ut de små. Det är blött i gräset så det blir inte någon längre stund.

Valparnas liv består till största delen av lek idag. På andra plats kommer sova och på tredje äta. De är matfriska och äter valpfoder tre gånger om dagen. Numera är mamma
Tiksu   mera en lekkompis än matstation. Tiksu ger nästan ingen di alls åt de små och de verkar vara nöjda ändå.

Kippis  gör små försök att börja leka med småttingarna, men när alla kommer på en gång då blir det för mycket. Då är soffan räddningen.Raiku  däremot tycker mest att de små är besvärliga. Hon ligger i soffan och ser på allting lite grann från ovan.

2008.08.28

Även idag har vi kunnat vara ute trots regnet i natt. De små har också upptäckt att det har regnat. Vattenpölar är jättekul! Hela gänget var lerigt från topp till tå när jag bar in dem. Men sedan sov de så gott en bra stund.

Trädgården börjar se lite risig ut p.g.a allt regnande. Gräset växer ju förstås, men det är svårare att ha det välklippt. Gräsmattan ser ut som om man har tänkt att ta vara på ensilage, när man har kört ett varv med gräsklipparen.
Det är inte heller så mycket som blommar längre. Trotjänaren tagetes förstås samt en del andra ettåriga och så en del rosor.
Tomater mognar det i parti och minut, gurkan är det sämre med. Den fick spinn under den varma perioden och har mer eller mindre lagt av med att bära frukt.
Det är skönt att vi har höst och vinter att se framemot, då i alla fall jag, blir lite trött på allt som trädgård heter så här på höstkanten.

2008.08.24

Äntligen har vädret blivit så pass bra så vi har kunnat ta ut de små! Idag har vi varit ute flera gånger. De små har verkligen tyckt att det var kul. De har lärt sig att ta sig nerför trappan från altanen och sedan var det full fart ute på gräsmattan!
Det är fortfarande av och på knapp på dem, fullt ös eller totalt stopp .

Idag har vi varit och tittat efter svamp. Det fanns gott om Karl-Johan svamp, kantarell var det sämre med. Vi bor ju i Svanå där de flesta västeråsare har "sina" svampmarker.
På hemresan, (ca 5 minuter) hittade vi två fästingar som gick på min arm. Hemma kände jag att det var något som gick på ryggen och lyckades plocka två älgflugor. När jag drog av mig t-tröjan inne i badet fanns det ytterligare två älgflugor samt tre små fästingar innanför!
Det blev en intensiv koll runt om innan duschen. 

Jag önskar någon kunde tala om för mig vad dessa kryp är bra för!?

Hundarna och katterna kollas dagligen med avseende på dessa kryp. Ändå missar vi någon då och då.
.

2008.08.20

Idag har valparna fått träffa Raiku och storebror Kippis för första gången utan några hinder mellan dem. Tidigare har vi inte vågat släppa ihop dem då Raiku kan bli ivrig när hon träffar småttingar och av ren klumpighet skada de små.
Det gick väldigt fint, även om stackars Kippis mest satt mellan mattes ben för de små anfaller ju!
Raiku la sig ner och lät de små klättra på henne, precis som hon gjorde när förra kullen var ung. Men den här gången va de för många. Soffan är säkrast!

I övrigt är det tråkigt att inte vädret kan bli bättre. Det vore kul att kunna ta ut de små, men som det är nu så börjar det väl snart att växa simhud mellan tårna på både folk och fä, så blött som det är.

2008.08.16

Tiden flyger iväg! Valparna växer och är söta, sötare, sötast. Nu kan man se lite skillnad på dem. Bl.a har lilla Eija rest sina öron.
Igår kväll sent blev hon stucken av en geting. Hur den hade kommit in i deras rum och bädd är en gåta, men där fanns den!
Hon grät så förtvivlat så vi blev blev väldigt oroliga. Efter telefonkontakt med veterinär fick vi ge henne lite kortison för att motverka eventuell allergisk reaktion. Snart lugnade hon ner sig. I morse var hon kaxigare än någonsin .
På bilden brottas hon med Erja.

I helgen är ett barnbarn, Alva, på besök. Hon älskar att hålla på med valparna och valparna verkar trivas med henne. Hon ska bli veterinär när hon blir stor.

2008.08.04

I helgen har Svenska Lapphundklubben haft riksstämma med stor utställning i Mora. Eftersom det var Mellansvenska distriktet som anordnade hela "kalaset" var vi med och hjälpte till. Kaira ställdes ut men placerade sig inte. Jag har sällan sett en hund som så totalt avskyr utställningag (och visar det så tydligt) som Kaira.  
Uppfödaren till bl.a Kaira, Cecilia Hörnsten, fick ihop en uppfödargrupp som fick hederspris vilket ju var jättetrevligt.
Bilden visar uppfödargruppen.

Våra småtjejer växer och blir bara sötare och sötare. Ögonen har öppnat sig och hörseln funkar också. De tittar upp om man visslar lite lätt och går på små vingliga ben.
Det finns några nya bilder i fotoalbumet.

2008.07.29

Nu har ögonen börjat öppnas, snart ser man hela stora världen!
Värmen är ganska besvärande, så på eftermiddagarna sitter vi under äppelträden med de små på en filt på gräsmattan. När det är som varmast kryper de iväg tills underlaget består av gräs. Där lägger de sig och somnar för där är det svalare.
Vikten ökar stadigt och allt verkar vara toppen. 
Mamma Tiksu skäller ut alla främmande människor, hundar och katter som kommer för nära de små, det är bara husfolket som får hålla på med dem.

Torkan håller på att förstöra gräsmattan och rabatterna trots bevattningen som går dagen lång. Vi hoppas på två dagars ihållande regn. 

 

2008.07.25

Valparna växer så det knakar. Vid vägningen idag låg vikten mellan 650 och 715 gr. Alla är runda och goa. Värmen är dock besvärlig, valparna flåsar trots fläkten som gör sitt bästa för att blåsa frisk luft till valplådan.
Det är verkligen sommar nu...

2008.07.20

Lugnet har lagt sig i huset. Valparna växer så det knakar. På två dagar har de ökat från ca 300 gr till mellan 350 och 400 gr! Den största av dem gnäller och morrar när hon suger på spenen och låter ungefär som en mikrovarg. Ibland småskäller dom. Nu väntar vi på att ögonen ska öppnas.
Tiksu är mycket vaksam och misstänksam mot gäster. Hon vaktar sina små väldigt noga, men går nu i alla fall ut frivilligt en stund.

2008.07.17

Nu har de små äntligen anlänt! Mellan två och fyra i natt föddes det fyra välskapta tjejer i huset. Mamma Tiksu var så duktig och alla barnen och mor mår bra.
Nu ska vi vila och börja titta efter namn till flickorna. Vi hade hittat väldigt många bra pojkanamn men färre flicknamn så alla nya förslag emottages tacksamt. De ska börja på bokstaven E.
Nu är klockan 05.36 och jag ska väcka husse som ska till jobbet, själv går jag till sängs ett tag.

2008.07.15

Väntan börjar bli olidlig, det är den 66:e dagen i Tiksus dräktighet! Veterinären säger bara att vi ska vänta.
Lilla Tiksu går och lägger sig då och då i sin "budoar", som dottern i huset döpte valplådan till.
Inga tecken till att det ska ske något i kväll heller, suck!

2008.07.06

Nu är det bara en vecka kvar! Det kan ju bli tidigare också, det vet vi ju inte.
Tiksu är ganska rund och blir lätt lite trött, så promenaderna blir inte så långa nu. Hon är i gott mod i övrigt, bl.a tillrättavisar hon sin son ifall han blir för bråkig. Hon går fortfarande med Raiku och Kippis i hundgården, men ska väl bli innehund i dagarna. Hon är vig, hon hoppar lätt upp på högsta stenen ännu.

Så vi hoppas att allt ska gå bra när det är dags!

Barnbarnen är på besök så hundarna har mycket att göra hela dagarna.

2008.06.22

Då har vi kommit fram till sommarens längsta dag. Det blommar som aldrig förr!
Tiksu har fått något drömskt i blicken...
Vi valde att inte göra ultraljud på henne eftersom det inte säger så mycket. (En bekants hund genomgick ultraljud och konstaterades ha tre valpar. När hon senare födde sina valpar, blev det sju stycken!)   
Vi är ändå tämligen säkra på att Tiksu är dräktig. Hon har fått större spenar och har blivit mer bestämd mot sina hundvänner. Det ska bli spännande,... och jobbigt,.. och alldeles underbart!
Idag kanske pappa
Cacke kommer och hälsar på. Det ska bli trevligt.

Nu är alla blomplantorna ute och det är bara att vänta och se på utvecklingen.Och rensa ogräs förstås. 

Nu ska vi ut och lägga panel på garaget.

2008.05.21

I helgen har vi varit i Norge för att se hur de firar "syttende maj". Vädret var ganska kallt men man tågade tappert ändå. På bilden ses barnbarnen i sina vackra norska folkdräkter.
Olympia var med då vi hoppades att hon skulle börja löpa och kunde paras med den stilige
Viggo , men icke... Så vi får vänta ännu ett tag med hennes bäbisar.
Hon var väldigt duktig i bilen, trots resans längd. Det tog ca 5 timmar enkel väg.

Tiksu mår bra, än kan man inget ana. Om ett par veckor kan vi börja tänka på ultraljud. En tikvalp är redan tingad (!), vi får hoppas att det blir någon.
Idag är det ostadigt väder, än sol, än regn, så det är perfekt att sitta vid datorn en stund.
Syrenen blommar och Finlands vita ros har stora knoppar. I hemtrakten i Finland kallas rosen för Midsommarros för den blommade till midsommaren. Här blommar den betydligt tidigare.

2008.05.10

Kl. 11.30 Idag har vi besök av en stilig kille. Tiksu löper och det är meningen att det ska bli "småfinnar" så småningom. Killen heter Domarboskogens Cacke, bild finns i fotoalbum. Än har det inte hänt något men vi väntar med spänning i fall det blir kärlek mellan de två .

Kl. 16.00 Jaa! Det blev kärlek! Om några veckor får vi se om det blir något.

2008.05.09

Nu blommar det! Häggen, både den rosa och de vita är i full blom och plommonträden har nästan blommat färdigt. Doften är bedövande! I dag hörde jag göken för första gången i år. Det var tre dagar tidigare än åren innan.

2008.05.04

Då är det då äntligen vår! Tulpaner och påsk- och pingstliljorna blommar, talgoxarna har varit på husvisning i radhuset och det är varmt och skönt.
Det här måste vara årets härligaste månad! Maj, alltså. Det sker så mycket i naturen med både blommor och djur. Vi har fått tillbaka "herrklubben" (hjortarna, se "Mera djur"), om än i något decimerad form. Det verkar bara vara fyra tjurar som kommer och betar i gläntan i anslutning till tomten.

Nu ska vi ut och klippa får. Det är tre tackor kvar att klippa.

2008.04.09

Idag räknade jag till 12 bofinkar undet fågelmatbordet! Förutom dem så fanns där talgoxe, grönfink, gulsparv, grönsiska, entita, domherre och pilfink. Vi har satt upp ett radhus åt dem. Men om det verkligen är vår är tveksamt, det snöar ymnigt...

2008.04.07

Nu har även sädesärlan anlänt! Nu är det då bara lite kvar till sommaren om man ska tro på ramsan. (Se dagboken den 17 mars). Det känns lite tveksamt med tanke på att vädret har blivit svalare dag för dag.

2008.04.03

Nu verkar våren ha kommit på allvar. Krokusen blommar som vore det den sista dagen. I dag var det en rödhake, två domherrar, tre bofinkar, två grönsiskor, en massa talgoxar och andra mesfåglar vid fågelbordet, för att inte tala om alla grönfinkar och gulsparvar.. Nya fågelholkar är uppsatta så nu är det bara att börja bygga bo de som vill!

08.03.17

Idag har jag sett bofinken! Tre stycken till och med. En satt i trädet med fågelmatbordet och två nedanför.
Under de 21 åren vi har bott här har jag aldrig sett bofinken anlända så tidigt.
Det finns en ramsa på finska son lyder ungefär så här, fritt översatt:
"En månad från lärkan till sommaren, 
 en halv från bofinken, 
 bara lite från sädesärlan och 
 från svalan inte en dag!"

Enligt den ska det alltså vara sommar snart! Tro det..? Det snöar för fullt ute.
 

08.03.08

Idag är det strålande sol och varmt. Krokusen har slagit ut sina första blommor för året och lärkan har kommit. Både vi och djuren njuter av det härliga vädret. I veckan som har gått har vi fått nya lamm. Hittills har det kommit fem stycken, två tjejer och tre killar.
Tyvärr kunde Philip inte bo kvar hos sin nya matte p.g.a allergi. Han kom tillbaka i helgen men vi jobbar på att hitta ett nytt hem åt honom.

07.02.29

Alla kattungarna har hittat sina nya hem. Selma i Hallstahammar, Kimi i Björklinge och Vicky och Vitnos i Västerås. Alla kom till hem där det redan fanns katt. Det tycks ha gått bra för dem alla att finna sin plats.

08.02.01

Februari -08: Fem av kattungarna har fått nya hem och allt verkar jättebra. Torsten heter numera Disko och bor i Västerås och har en killkompis som heter Diesel. Finfint!
Doris bor i Österfärneby och ska flytta till Bräcke i Jämtland i dagarna.
Svarte Petter flyttade till Norge i helgen, närmare bestämt till Ski. Han kallas numera för Viggo.
Viggo (den första) heter fortfarande Viggo och bor i Saladamm.
Philip, från Olgas kull, bor även han i Västerås. Nu behöver vi hitta hem till de resterande ungarna. Det är två tjejer och två killar. Men det ordnar sig nog.

07.10.20


Oktober -07: Trots p-piller har två av våra katt-tjejer lyckats bli med "barn" och den 20:e oktober föddes det nio kattungar i huset. På förmiddagen fick Olga fyra välskapta ungar, två killar och två tjejer och på kvällen fick Trassel fyra killar och en tjej. Puuh!
Fyra av ungarna är redan tingade. Leveransdagen är i mitten av januari. Bilder av
Trasselungarna finns i fotoalbum.


07.08.26

Dokka har flyttat till Karlstad och fått en ny hundvän. Diiva kommer att stanna hos oss för gott.

07.08.25


"Prova på-dagen": SLK har haft en aktivitetsdag i Sala. Vi fick prova på agility och klickerträning. En mycket trevlig dag med fint väder och trevliga hundmänniskor. I fotoalbumet finns nya bilder.




07.08.09


Vi har fortfarande kvar både Dokka och Diiva. Det är två härliga tjejer! Diiva är en avbild av sin mamma (bortsett från svansen). Dokka är en mjukis, med toppenrörelser och ett nyfiket sinnelag.
Helst vill jag ha kvar båda men ser lika gärna att de finner nya hem där de blir uppskattade efter förtjänst. 

07.06.30


Dunder har flyttat till Strängnäs, han ska bli "kobonde" som husse säger. D.v.s han ska få lära sig att valla kor. Spännande!

07.04.17

Dokka , Diiva och Dunder

Våra valpar är nu en vecka gamla och har minst fördubblat sin vikt. Kaira är en duktig och noggrann mamma som sköter sina barn exemplariskt. Nu väntar vi på att ögonen ska öppnas.
Hanvalpen ska heta Dunder (-klumpen , fast husse vill inte) för han är stor och kraftig. Tikarna ska troligen heta Dokka och Diiva.

07.04.10

Nu har alltså D-kullen anlänt. Kullen består av tre valpar, en hane och två tikar. Valparna är bruna med vita och ljusa tecken. Tills vidare namnlösa.

 

 

 

07.04.02

Av allt att döma har det gått vägen denna gång. Valparna väntas komma omkring påsk.

 

07.02.05

Idag har vi gjort ett nytt försök, Kaira är parad med Sagaberran Ukonhattu igen.
Går det vägen denna gång så får vi (äntligen) höra små tassar någon gång i april!

2006.10.29

En dag till med älgjakt. Matte satt på pass och fick två älgar "på sig". En av dem var en skjutbar tjur men skottillfälle gavs inte.
Senare fälldes dock en stor tjur av en annan skytt. Den föll ganska långt från vägen.
Då fyrhjulingen som skulle användas till att dra älgen till bilvägen tappade styret och blev oanvänbar, fick djuret släpas fram med mänskliga dragare. När laget släpade på älgen mot vägen, bet Raiku tag i skånken och drog åt ett annat håll. Ingen skulle få ta hennes älg!
Det var en mycket nöjd hund som låg i soffan på kvällen.

 

2006.10.28


Idag har vi jagat älg hela dagen. För Raiku betydde det att hon fick vara löshund och alltså söka på egen hand. Det gick inte så bra men det var ju första gången.
Drevkedjan lyckades ändå få fram några djur varav husse sköt en. Då älgen gick en bit efter skottet fick Raiku tillfälle att spåra den. På med sele och spårlina och sedan var det "lugna puckar" som husse skulle uttrycka det. Raiku tog upp spåret och följde det till djuret som därefter blev grundligt utskällt. Bättre sent än aldrig! Belöningen blev ett älgöra.
Det blev mycket beröm av killarna i laget. En bra eftersökshund är ju guld värd för ett jaktlag.
Husse växte nog några centimeter på kuppen.

06.10.13


Morris
Dags för nästa hittekatt! Klockan är 06.30 en fredagsmorgon närmare bestämt den 13:e oktober. Telefonen ringer. Det är grannfrun som frågar: Vill ni ha en kattunge till!
På morgonen när hon gick upp, fick hon höra en katt som grät ute på trappan. Hon öppnade dörren och där satt en litet större kattunge, uppskattningsvis ca tre månader gammal. Han ville inte gå iväg utan bara skrek.
Eftersom Phia - grannfrun - inte hade någon kattmat hemma ringde hon till oss. Grannen kom över med kattungen och den fick mat. Den fann sig lätt tillrätta med våra andra katter.

Vi satte upp lappar med bild på katten. Ingen har hittills hört av sig så Morris fick ett nytt hem hos en god vän. 

Efter en månad hos nya familjen rymde han och var borta i fyra dagar men hittades efter en efterlysning/sökkampanj.
Troligen har han inte mer än sex eller sju liv kvar!

06.10.02

Det verkar inte ha gått bra, det ser ut som om Kaira går tom. Vi ska till veterinären för ett förnyat ultraljud den 5:e oktober, men det första visade inga valpar. 

06.10.01


Det har skett ett nyförvärv av katter i huset. Två nya hittekattungar, ca 5 veckor. Arbetsnamnen på dessa är Olga och Helga.

En kattmamma, lämnad åt sitt öde, fick fem ungar i en stor silo ca 1,5 km hemifrån oss. Vi följde utvecklingen av det hela och hade tänkt att hämta hem hela familjen men ville avvakta då vår Boss kan vara elak med nya katter. Läget blev dock akut då kattmamman och tre av ungarna försvann. De två kvarvarande ungarna hämtades då mamman och syskonen hade varit borta i tre dagar. De var väldigt hungriga och lite uttorkade och blev sjuka då de fick mjölkersättning. Det var riktigt jobbigt men de klarade krisen och växer och frodas nu.

Det finns numera två lägen i kattungarnas liv. Av och på. Mest är det på...

Olga kommer att bli kvar hos oss och Helga flyttar till min syster.


06.09.05

Kaira är parad med Sagaberran Ukonhattu den 1:a september
så om allt går bra så blir det tillökning i familjen i början av november.

Oktober 2005

Ossi och Nisse

Det kom ett telefonsamtal från sonen i huset; han var på sitt jobb. 
- Har vi mjölkersättning som kan ges till kattungar?
En arbetskamrat till sonen hade hittat fyra kattungar och en större katt utanför arbetsplatsen när han var ute och snyggade till på gården. Den större katten och två av ungarna var döda men två av dem levde. De var så gott som nyfödda. Ögonen var inte öppna ännu.

Kattungarna fick följa med hem. En var gul och den andra svart-vit. Den gula var kall och lite stel när ungarna anlände så vi hade inte stort hopp om att han skulle överleva, men försöka duger.
Vi hade lite mjölkersättning kvar sedan vi hade haft valpar. Efter lite fundering kom vi fram till att det säkert skulle gå att ge det till kattungar också. (Det bekräftades av vår veterinär sedermera).

Efter att ha jobbat med kattungarna ett bra tag hände det! Först den gula, och strax efter den svart-vita, började suga på nappen! I början var det kanske bara en milliliter åt gången, men det gick bättre och bättre.
Efter åtta dagar öppnades ögonen.

Veckorna som följde var med lite sömn då kattungarna skulle ha mat i stort sett varannan timme. Sedan kunde vi gå ner till ett mål på natten och så småningom klarade de sig hela natten utan mat.
Vid det laget hade vi hittat nya hem för kissarna; den ene fick flytta till en arbetskamrat som hade mist sin 20-åriga katt veckorna innan, den andre fick hem hos en nära släkting, så vi har en viss kontakt med kattungarna än.

Frågan som inte kommer att få något svar är: Hur hade kattmamman och ungarna hamnat i diket utanför sonens jobb? Hade någon dumpat dem där och i så fall, hur kan man göra något sådant!?